Lars Nilsson
Officianter var kyrkoherde Sverker Tronêt och komminister Bertil Nilsson. Bertil inledde med att sjunga begravningsbönen varefter Sverker förrättade överlåtelsen. Psalm 798 "Som liljan på sin äng" sjöngs innan textläsningen vidtog. Under denna växelläste officianterna ur Psaltaren: "En människas dagar är som gräset" och "Jesus sade: Sälj inte fem sparvar för en kopparslant". Mats framförde på gitarr tillsammans med Jeanette Jacobsson på flöjt Antonio Vivaldis "Adagio" varefter kyrkoherden höll griftetalet som utgick från Uppenbarelseboken.
Efter talet och Fader vår sjöng Jeanette tillsammans med Jhenny Jacobsson, a capella, psalm 325 "Som fågelen vid ljusan dag" och Mats sjöng sin egen "Sommarbukett". Under denna togs avsked och bland blommorna som lämnats vid båren kan nämnas blommor från Stenkumla pastorat, Västerhejde Församlingskyrkoråd och Stranges AB. Kantorn spelade Christian Cappelens "Bön" och Bertil Nilsson sjöng Erik Axel Karlfeldts och Gustaf Nordqvists "Snabbt jagar stormen våra år" innan officianten läste slutbönen och Herrens välsignelse. Psalm 172 "De skall gå till den heliga staden" sjöngs gemensamt innan kantorn spelade Johann Sebastian Bachs "Preludium i e-moll". Under det att Mats, Jeanette och Jhenny sjöng "Min själ får vila ut", en sång från Taizé, så bars Lars ut till den väntande begravningsbilen. Ett sista farväl togs och psalm 201: 4-5 "Allt kött är hö" sjöngs innan bilen lämnade kyrkan.
Efterföljande minnesstund hölls på Vibble gård. Där sjöng Mats tillsammans med sin syster Åsa Nilsson ackompanjerade av Fredrik Lönngren på kontrabas Benny Anderssons och Björn Ulvaeus "Thank you for the music". Dottersonen Joel Nilsson spelade på violin till pianoackompanjemang av Jeanette Jacobsson "Det vackraste" av Peter Grönvall, Maria Rådsten och Nanne Grönvall. Mats framförde med sång och gitarr sin egen "I see the moon tonight" Sången ackompanjerades av sjukhuspräst Eva Jacobsson på trumpet och Fredrik Lönngren på kontrabas. Kyrkoherde Sverker Tronêt läste upp minnesgåvorna som lämnats till Lutherhjälpen från bland andra Västerhejde Kyrkliga Slöjdförening, Klinte Pastorat och Västerhejde Hembygdsförening, till Diakonia, till Stenkumla Pastorat "Musikverksamheten", till Västerhejde Hembygdsförening, till Hjärt- Lungsjukas minnesfond på Gotland från bland andra Västerhejde Församlingskyrkoråd, till Läkare utan gränser och till Hjärt- Lungfonden. Gåvor hade även lämnats till Svenska Kyrkans Mission och Gideoniternas Bibelmission. Tal och personliga minnesord om Lars hölls av Kjell Wikström för Bulhusbyggarna samt av prästerna Bertil Nilsson, Tomas Angerud och Karin Hjort. Mats framförde med sång och gitarr sin egen "Blackbird" och tillsammans med Eva på trumpet och Fredrik på kontrabas framfördes "Lullabye". Makan Lisbeth framförde de anhörigas tack till alla som på olika sätt hedrat minnet av Lars. Samvaron avslutades med att man till pianoackompanjemang av Ann Helling tillsammans sjöng den psalm som Lars själv alltid avslutade sin dag med: psalm 188 "Så går en dag ifrån vår tid".
Begravningsgudstjänst för Helga Larsson hölls i Bäl kyrka fredagen den 13 april. Kantor var Niclas Gustafsson och han spelade som ingångsmusik "Bist du bei mir" av G. M. Göttsche och sedan sjöngs gemensamt psalm 199 "Den blomstertid nu kommer".
Officiant var Helge Jonsson och han utgick i sitt griftetal från Psaltaren 23 "Herren är min herde". Den sjungna begravningsbönen och Herrens bön omramades av psalmerna 249 "Blott en dag, ett ögonblick i sänder" och 304 "Lär mig, du skog, att vissna glad" varefter avskedstagande hölls i kyrkan. Som utgångsmusik spelade kantorn "Fantasia" i C-dur av J. S. Bach under vilken kistan bars ut till den väntande begravningsbilen. Vid bilen sjöngs gemensamt psalm 297 "Härlig är jorden".
Minnesstund följde sedan i Bäl bygdegård. Där läste officianten upp minnesgåvorna. Sonen Lars-Åke talade och tackade på de anhörigas vägnar. Under samvaron sjöngs gemensamt några psalmer vilken avslutades med att man gemensamt sjöng psalm 190 "Bred dina vida vingar". Gåvor hade överlämnats till Hörselskadades Riksförbund från bland andra Personalen Kilåkern, till Barncancerfonden, till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen "Utlandsmission" från bland andra EFS Missionsförening i Fole. Blommor hade lämnats från bland andra Bäl Hembygdsförening.
Onsdagen den 18 april hölls en begravningsakt för Stina Ingmansson i trädgården på Bangårdsgatan 10 i Visby. Här i hemmet bodde Stina i stort sett hela sitt liv och hon hade nog velat sluta sitt liv här också.
Kistan stod på en gräsmatta blå av Scilla i den trädgård Stina älskade mest. Murgröna, porslinshyacinter, pärlhyacinter och blåsippor i olika färger prydde kistan. Några kastanjekvistar med nyutsprungna knoppar fick symbolisera hopp och pånyttfödelse. Släktingar och vänner satt nära kistan och trädgårdens alla fåglar tog också del av och bidrog till ceremonin.
För den vackra musiken under akten stod Henrik Segerberg (flöjt och sång) och Tito Silva (gitarr och sång). Som ingångsmusik spelades "Tänk att få vakna" av E. Farjeon/I. Hörnberg. Just då föll ett mycket lätt vårregn och några småleenden syntes, eftersom texten passade så bra: "Tänk att få vakna tidigt en morgon, höra ett vårregn sjunga sin sång. Jag älskar regnet som väcker jorden...". Henrik läste sedan några rader ur texten till "Jag vill tacka livet" av Violeta Parra och sedan sjöng Tito den på spanska "Gracias a la vida". Därefter sjöngs psalm 197 "Den blida vår är inne". Sjukhuspräst Håkan Stiberg höll ett personligt tal om Stina innan begravningsakten. Henrik och Tito sjöng och spelade "Jag ger dig min morgon" av Tom Paxton/Fred Åkerström, en visa som Stina tyckte mycket om. Efter begravningsbönen sjöngs gemensamt psalm 256 "Var inte rädd". Nu hade det stilla regnet övergått i en symbolisk skur. Akten avslutades med "Tröstevisa" av Benny Andersson spelad på tvärflöjt.
Kistan bars sedan från Bangårdsgatan till Södra kyrkogården, alltmedan Henriks vemodiga men ändå hoppfulla flöjtmusik hördes. Några strandskator flög nära och gav en riktig fanfar. Vid graven sjöngs psalm 297 "Härlig är jorden" och de församlade tog farväl av Stina.
Efteråt hölls en minnesstund i kvarterslokalen i Linden på Visborgsgatan. Håkan Stiberg läste upp de gåvor som skänkts till Gotlands Sjukhem och Tito sjöng en visa som han skrivit själv "Jag är någonstans" och även "Vila dina trötta fötter".
Så jobbar vi med nyheter