Lärbro krigssjuk- husmuseum färdigställt

tEn officiell invigning kommer att ske under maj månad. Lärbro hembygdsförening, vilken är huvudman för museet, tjyvstartade dock med en invigningsceremoni för föreningens medlemmar söndagen 7 januari..
Ordföranden Hans-Ove Hellström invigningstalade och berättade sjukhusets historia samt presenterade de personer som deltagit i framtagandet av museet. Vid Andra världskrigets utbrott beslutades att uppföra ett krigssjukhus i Lärbro samhälle.
Arbetet med bygget påbörjades 1939 och avslutades 1942. Sjukhuset var då Sveriges största och modernaste i sitt slag. Verksamheten pågick fram till 1946.
Sjukhuset var avsett att omhänderta krigsskadade och hade 500 vårdplatser.
Organisatoriskt bestod de vårdande delarna av kirurgi, medicin, röntgen och vårdavdelningar. Totalt fanns det cirka 60 byggnader som ingick i krigssjukhuset . Personalen inkallades i enlighet med beredskapslagarna.
Inledningsvis tjänstgjorde tolv läkare, tre apotekare, tre tandläkare samt ett 30-tal sköterskor vid sjukhuset. Utöver den vårdande personalen tjänstgjorde även personal inom administration kök, transport och underhåll. Värnpliktiga var även kommenderade till sjukhuset.
Under beredskapstiden så vårdades i första hand sjuka soldater. Överkapaciteten gjorde dock att man även tog emot civil personal och fungerade delvis som vårdcentral. Den dåvarande skolsjukvården var till viss del förlagd till krigssjukhuset.
Sjukhuset mottog 1944 ett stort antal baltiska flyktingar.
I maj 1945 kom det tyska flyktingar och senare under sommaren i Juli månad fick man uppdraget att ta emot koncentrationslägersfångar komna från bland annat Bergen-Belsen och Auschwitz .
Flyktingmottagningen är den mest dramatiska händelsen i sjukhusets historia. Lokalerna byggdes 1957 om till fångvårdsanstalt. Verksamheten upphörde 1995. I dag bedriver Grannen AB på platsen ett vandrarhem och ett friskvårdscenter. Huvuddelen av byggnaderna finns kvar från krigssjukhusets tid.
År 2000 utgav Svante Hagström boken Lärbro Krigssjukhus. Efter hans kontakter med Grannen AB inspirerades ägarna till företaget, att tillsammans med Lärbro hembygdsförening, uppföra ett museum för att kunna förevisa och beskriva krigssjukhusets verksamhet.
Hösten 2004 beviljades Lärbro hembygdsförening av riksantikvarieämbetet ett bidrag på 27000 kronor för detta ändamål.
En arbetsgrupp bestående av Clary Winberg, Niclas Larsson, Sandra Gardelin, Urban Larsson, Rolf Harlevi, Thomas Harlevi, Roger Andersson och Per-Ove Söderström tillsattes hösten 2004.
Gruppens forskning och insamling av materiel har resulterat i att det föresatta målet om museum kunnat uppnås.
Utställningens slutgiltiga utformning har skapats av Pia Ahlqvist som genom Gotlands Hembygdsförbund fick detta projektuppdrag under varande höst.
Rolf Harlevi fick äran att öppna utställningen genom att med en skalpell skära av invigningsbandet vilket bestod av en gasbinda. Efter ceremonin inbjöds till "mingel" med glögg och pepparkaka samt möjlighet att beskåda museet. Dagen avslutades med att Thomas Harlevi visade den 40 minuter långa film om Krigssjukhuset han låtit skapa för museets räkning.