GOTLAND Fysikern Carl Benedicks lämnade vid sin död 1958 efter sig hela 136 skissblock med teckningar, många med Gotlandsmotiv. Läs en fascinerande historia som via Burgsvik når en av Sveriges största hjältar någonsin.
Den här artikeln börjar med en efterlysning på Facebook. En Annaklara Martin-Löf undrade om någon kunde se vilken gata i Burgsvik bilden här intill, tecknad 1887, föreställer.
Hon hade just fått överta sin farmors fars många skissblock och hade en därför del funderingar.
Alldeles för spännande, förstås, för att inte undersöka närmre. Så jag letade upp henne i Stockholm och slog en signal.
* * *
Via de efterlämnade teckningarna breder en fascinerande släkthistoria ut sig.Från Gysinge bruk i Gästrikland, vilket under 1800-talet var ett av Sveriges ledande järnbruk, via Gotland till andra världskrigets Budapest och Raoul Wallenbergs hjältedåd då han räddade tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen och sedan vidare till Förenta Nationerna och dess generalförsamling.
Att Raoul Wallenberg, vilket vi ska komma till, var Carl Benedicks syster Sophies barnbarn innebär samtidigt att han är Annaklaras pappas syssling.
Jo, jag vet, lite långväga släktskap, men ändå! Och som Annaklara säger:
– Jag brukar läsa det som skrivs om honom och det han gjorde. Även om det är avlägset känns det fint att ha släktband till honom.
Vi ska alltså återkomma till kriget och Wallenbergs insatser där, men först tillbaka till Carl Benedicks och så småningom hans skissblock.
Carl och hans fyra syskon växte upp i sent 1800-tal på Gysinge herrgård ”med silversked i munnen som en lokal kungafamilj”, som släktforskningsentusiasten Annaklara uttrycker det.
– Det är tydligt att uppväxten gav dem goda förutsättningar att göra vad de ville i livet, säger hon.
Annaklara är bosatt i Stockholm och till yrket kommunikatör på Karolinska universitetssjukhuset.
Men hon har även band till Gotland.
Hennes morfar, Theodor Matthiesen, köpte en gård i Vändburg 1967 med syfte att efter pensionen starta fårfarm. Det blev inte särskilt många får, men ett trevligt sommarställe där Annaklara spenderade barndomens somrar.
Flera grenar av släkten har i dag fritidshus på ön och Annaklara tillbringar under året mycken tid i Burgsvik med omnejd.
Theodors far var i sin tur uppväxt på ön, som son till borgmästaren i Visby, Svante Johan Matthiesen. När fadern gjorde en ogift kvinna gravid tvingades han lämna Visby och fara ut på sjön. Till sist hamnade han på södra Öland där han jagade sjörövare som brittisk konsul.
Vad som hände med flickan och barnet är oklart, men det sägs att de for till Amerika.
Carl Benedicks – han med skissblocken – föddes 1875, som 18-åring blev han student i Uppsala och i en ålder av 29 år filosofie doktor samt docent i fysikalisk kemi.
Mellan 1910 och 1922 var han professor i fysik vid Stockholms högskola och 1920-1935 föreståndare för Metallografiska institutet till vilket han också var initiativtagare, läser jag på nätet.
Han torde vara den första som påvisade möjligheten av ultramikroskopiska metallstrukturer och deras betydelse i såväl teoretiskt som praktiskt hänseende, står också att läsa. Så nu vet vi det.
Parallellt med vetenskapen odlade han alltså sin konstnärliga ådra. Vid sin död lämnade han efter sig de 136 skissblocken fulla med i första hand blyertsteckningar.
Motiven kommer från hela landet, men Gotland var alltid en kär plats att avbilda. Över 350 motiv är målade på ön. Här finns allt från badande sommargäster på Snäckgärdsbaden till kyrkor, gamla byggnader och människoporträtt.
Ja, du som läser kanske känner igen namnet. Ett av Carls halvsyskon var den 19 år äldre skulptören och målaren Carolina Benedicks. Hon kom under en vistelse i Paris att förälska sig i kanadensiske konstnären William Blair Bruce med vilken hon gifte sig och under 1900 skapade sitt sommarhem vid Själsö på Gotland – Brucebo.
När maken hastigt avled 1906 bosatte sig Carolina permanent på det nationalromantiska sommarresidenset och bodde där till sin död 1935.
Som ung hälsade Carl ofta på sin storasyster på Gotland. Det är hon som 1887 tecknat bilden med Burgsvik-motiv här på uppslaget vilken finns i hans allra första block påbörjat när han endast var tolv år gammal.
I syskonskaran finns även en Gustav Benedicks (1848-1918) som bland annat kom att bli riksdagsledamot för de konservativa. Hans huvudsakliga livsgärning var dock att under 30 år driva Gysinge bruk, innan aktiemajoriteten 1903 såldes utom den Benedickska släkten.
– Eftermälet av honom är en elak skämtteckning som sitter i en korridor på Gysinge och av Carl vet jag att han hånade Einstein och vägrade lämna sitt tjänsterum vid pensionen så högskolan tvingades stänka av värmen, berättar Annaklara.
Nej, istället är det främst kvinnorna som kom att gå till historien. Carolina alltså genom sitt konstnärskap och skapandet av Brucebo.
Den andra systern Sophie, eller ”Atti” som hon kallades” blev så småningom mormor till en av Sveriges största hjältar genom tiderna – Raoul Wallenberg.
Raoul Wallenberg föddes i Kappsta på Lidingö och hamnade 1941, som 29-åring, i Budapest som utlandsdirektör på Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget, vilket ägnade sig åt import och export av livsmedel mellan Sverige och Ungern.
Under kriget hade Sveriges legation i Budapest begärt förstärkning för att klara den anstormning av förföljda judar som sökte svenskt skydd sedan deportationen till koncentrations- och förintelselägren påbörjats.
Med stöd från USA ledde legationssekreterare Wallenberg sin stora räddningsaktion. Mellan juli och december 1944 utfärdade han en typ av skyddspass vilka kom att rädda livet på tiotusentals ungerska judar.
Raoul Wallenberg togs till fånga av sovjetisk militär när Röda armén i januari 1945 befriade Budapest och fördes vidare till Sovjetunionen.
Varför han arresterades är omtvistat, det mesta tyder på att han misstänkts för spionage.
Därefter vet ingen med säkerhet vad som hände. Enligt officiella sovjetiska uppgifter avled han i Lubjankafängelset i Moskva i juli 1947.
Av svenska myndigheter dödförklarades han först 26 oktober 2016, dödsdatumet sattes formellt till 31 juli 1952.
Ingen annan svensks namn har flugit över jorden som Raoul Wallenbergs. Det finns skolor, parker och gator uppkallade efter honom över hela världen och han har blivit hedersmedborgare i USA, Kanada, Australien och Israel.
Annaklara är djupt imponerad av sin långväga släktings värv.
– Det är ett fantastiskt mod och det ger extra perspektiv när man tänker att han själv var jude till en åttondel. Raouls mormors far föddes in i den nystartade judiska församlingen i Stockholm, men familjen var tvungen att försaka sitt judiska arv för att bli accepterade i samhället. Och denna antisemitism gick till slut så långt som till folkmord. Kanske räddade Raoul några av sina egna släktingar från förintelse, funderar hon.
Ytterligare ett syskon fanns i skaran, Ottonie. Hon fick tre barn, varav en dotter blev teckningslärare och en son kommendör. Redovisningen därmed komplett.
Eller nja. Om vi nu vill göra ytterligare utvikningar från de där skissblocken – och det vill vi ju – hittar vi än fler kända namn i alla dessa släkttrådar.
Bland annat Raouls farfars far André Oscar Wallenberg (1816-1886) som 1856 grundade Stockholms Enskilda Bank, föregångare till dagens SEB. Därifrån grenar hela det Wallenbergska finansvärldsträdet ut sig.
Och så har vi förstås Raoul Wallenbergs halvsyster Ninas dotter Nane. Nane, du vet. Nane Maria. Inte? Jo Nane Maria som från 1984 var gift Kofi Annan fram till dennes död 2018.
Kofi Annan, ursprungligen från Ghana, var generalsekreterare i FN 1997-2006 och fick 2001 Nobels fredspris.
Under Annans sista år på FN-posten var Jan Eliasson ordförande i FN:s generalförsamling och därmed är vi (ba-dam tssss) tillbaka på Gotland ty Eliasson har ju som bekant fritidsviste i Tingstäde.
Där har han under alla år funnit ro från världspolitik och diplomati genom att tålmodigt bygga sin stenvast.
För egen del går Annaklara omkring som en alldeles vanlig människa bland alla dessa potentater. Det stör henne inte det minsta. Och går vi tillräckligt långt bak eller åt sidan är vi ju alla på något sätt släkt med någon kändis.
De här skissblocken du fått ta över, Annaklara. Vad betyder de för dig?
– De utgör en enorm skatt. Ett livsverk med tusentals ögonblicksbilder från resor, möten med kända och okända människor och familjeliv. En inblick in i en annan tid när fotografiet inte fanns ständigt tillgängligt i fickan som i dag.
Vad ska du göra med dem framöver?
– Jag hoppas på att kunna scanna in dem, katalogisera och göra tillgängligt på nätet, men eftersom det handlar om tusentals bilder är det väldigt tidskrävande. Och som småbarnsförälder blir det inte mycket tid över om dagarna. Jag har kollat med landsarkivet ifall de kan hjälpa till. Vi får se vad de svarar.
Du efterlyste via Facebook svar på vilket gata i Burgsvik som är avbildad på teckningen, har du fått några svar?
– Nej, men någon trodde att det var Hamngatan. Det har jag också alltid föreställt mig att det är.