folke ahlqvist
Folke började sina livsgärningar mellan de två världskrigen då knaperheten var legio för många och tillgången på arbete var knapp. Men som han var driftig och med entreprenörens lust att våga, provade han på olika sysselsättningar. Bland annat så brände han kolmilor med insikten om en ökad efterfrågan på kol under kristider.
Han förutsåg även att det efter det andra världskriget skulle bli stor efterfrågan på virke.
Därför startade han en trävaruhandel, med tidens mått i stor skala.
Under ganska många år gick affärerna mycket bra men konkurrensen hårdnade och i kontrast till den tuffa affärsvärlden var Folke alltför snäll. Han ville tro alla om gott. Han upphörde därför med den verksamhet som han hade tyckt så mycket om och som tillät honom att i sitt arbete vara i den skog och mark som han skattade så högt.
Folke värnade även om mycket om sin hembygd och många minns väl honom när han kämpade mot miljöbovar och politiska beslut då han lät sin penna många gånger strida både på prosa och på vers. När förslag lades på att muddringsmassor skulle tippas i Kappelshamnsviken blev Folkes engagemang ljudligt. Här angrep man inte bara vikens naturvärden utan även de människor runt viken som fiskade i dessa vatten. Här hade han själv sedan barnsben fiskat och där kunde man, ända fram till flytten från Nyhamn, se honom puttra fram i sin eka.
När han hade landat sina flundror och rökt dem därtill var det många som skulle smaka av och med en flundra följde oftast en god och dråplig historia. Hemmet på Nyhamn stod alltid öppen för alla och att gå ur huset utan någon form av förtäring var en omöjlighet. Vi barn har haft en stor förmån att få växa upp och mött människor både från när och fjärran och från slott och koja, som gästat vårat hem.
Många är vi som har minnen från de vackra sommarkvällarna i den trolskt vackra trädgården på Nyhamn som Folke och Margareta tillsammans hade anlagt. Margaretha, den stora kärleken som han träffade i unga år stod troget stod vid hans sida i vått och torrt. På äldre dar fick de tillsammans tid och råd att göra många och långa resor till varmare länder. Många gånger "övervintrade" de vid Medelhavet.
Folke fick tillsammans med Margaretha sex barn och en förmån att följa sina barn, barnbarn och barnbarnsbarns uppväxt under ett långt och friskt liv. Allt som oftast fick de ta del av hans leklust, som ofta resulterade i höga tjut.
Folkes stora brumbjörnsfamn kröp man gärna upp i och de små lystrade och ryste med skräckblandad förtjusning till historier om troll och annat otyg. Men många var även de vuxna som fick ta del av spännande historier ofta hämtade från hans innehållsrika liv. Vi saknar redan hans bullriga men stora, varma hjärta. Stäm fiolen, Brogren och spela en vals för Folke.
Så jobbar vi med nyheter