Den ständigt aktuella Bang
Plötsligt är Barbro "Bang" Alving dubbelt aktuell. Dels med Maj Wechselmanns film "Bang och världshistorien". Dels med antologin "Dagbok från Berlinolympiaden 1936". - Jag tycker hon är en bra förebild för unga tjejer, säger Maj Wechselmann.
Foto: No Byline
Kanske är det därför hon hela tiden blir aktuell. Igen och igen och igen. Just nu poppar hon upp på två håll: som bok och som film.
"Ofattbart mod"
Regissören Maj Wechselmann upptäckte Bang för drygt två år sedan, efter att ha sett en teaterpjäs om hennes liv. Sedan dess har hon rest runt världen i hennes fotspår.
Filmen "Bang och världshistorien", som har biopremiär på fredag, skildrar den orädde reportern Bang, som utan att tveka reste till oroshärdar som spanska inbördeskriget och Vietnam.
- Hon hade ett ofattbart mod. Ta till exempel när hon var i Indonesien. De stämningar som fanns i Europa efter kriget var att indonesier eller indier, de var knappt människor, men det förstod Bang att de var. Det var otroligt farligt att åka ut i djungeln. Ändå gjorde hon det efter bara några veckor, säger Maj Wechselmann.
Men Bang var modig även på ett moraliskt plan. Hon stod för sina åsikter på ett sätt som för de allra flesta är otänkbart.
När hon som övertygad pacifist vägrade delta i civilförsvaret dömdes hon till fängelse. Hon satt en månad på Långholmen i Stockholm. Och när hennes arbetsgivare Dagens Nyheter i en ledarartikel förklarade att Sverige borde ha kärnvapen, sa hon omedelbart upp sig.
Tar med läsaren
I antologin "Dagbok från Berlinolympiaden 1936" återges det som blev hennes definitiva genombrott som journalist: hennes dagsrapporter från nazisternas stora propagandafestival, olympiaden i Berlin 1936.
- Själva ordet reporter betyder ju att bära tillbaka saker till läsaren. Men Bang vänder på detta: hon tar läsaren med sig till händelsen. När man läser hennes texter känns det som om man var på plats, säger Rolf Yrlid, redaktör för antologin.
1936 var Bang fortfarande ganska ung, bara 27 år, och oprövad. Hon vågade inte riktigt ta ut svängarna. Men den självironiska tonen finns där. Och en tydlig avsmak för den tyska regimen.
- Man känner hennes krypande olust. Det är inte bara idrott, utan ett idrottsevenemang som genomsyras av politik. Hon känner obehaget och hon förmedlar det till oss. I de allra sista artiklarna blir det tydligt, säger Rolf Yrlid.
Bra förebild
Men är hon relevant idag? Kan en yngre generation knyta an till henne, eller är hon mest en presshistorisk relik?
När Maj Wechselmann visade sin film för två gymnasieklasser med17-åriga tjejer förväntade hon sig att de skulle börja snarka.
- Men det gjorde de inte. Just det här att hon röker och dricker för mycket och är lite som alla tjejer gjorde henne intressant, tror jag.
- Jag tycker hon är en bra förebild för unga tjejer för hon vägrar att bli klappad på huvudet. Hon tar ansvar för sitt eget liv och står för vad hon gjort.
Föddes den 12 januari 1909 i Uppsala.
Dog den 22 januari 1987 i Stockholm.
Hennes pappa, Hjalmar Alving, var litteraturhistoriker och hennes mamma, Fanny Alving, var skribent och författare.
1928, samma år hon tog studenten, blev hon redaktionssekreterare på veckotidningen Idun.
1931 fick hon jobb på Dagens Nyheter, där hon stannade fram till 1959, då hon sade upp sig.
Anledningen var att DN:s chefredaktör propagerade för att Sverige skulle skaffa sig kärnvapen.
I stället började hon arbeta för Vecko-Journalen, där hon stannade i nästan 20 år.
Hon fick sitt absoluta genombrott som reporter efter dagboken från Berlin-OS 1936. Därefter bevakade hon flera av världens oroshärdar, bland annat spanska inbördeskriget, finska vinterkriget, revolten i Ungern och Vietnamkriget.
Hon skrev också kåserier under vinjetten "Käringen mot strömmen".
1938 fick hon en dotter med illustratören och tecknaren Birger Lundquist. De gifte sig aldrig, och Bang uppfostrade dottern ensam.
1978 slutade hon att arbeta, vid 69 års ålder.
Dog den 22 januari 1987 i Stockholm.
Hennes pappa, Hjalmar Alving, var litteraturhistoriker och hennes mamma, Fanny Alving, var skribent och författare.
1928, samma år hon tog studenten, blev hon redaktionssekreterare på veckotidningen Idun.
1931 fick hon jobb på Dagens Nyheter, där hon stannade fram till 1959, då hon sade upp sig.
Anledningen var att DN:s chefredaktör propagerade för att Sverige skulle skaffa sig kärnvapen.
I stället började hon arbeta för Vecko-Journalen, där hon stannade i nästan 20 år.
Hon fick sitt absoluta genombrott som reporter efter dagboken från Berlin-OS 1936. Därefter bevakade hon flera av världens oroshärdar, bland annat spanska inbördeskriget, finska vinterkriget, revolten i Ungern och Vietnamkriget.
Hon skrev också kåserier under vinjetten "Käringen mot strömmen".
1938 fick hon en dotter med illustratören och tecknaren Birger Lundquist. De gifte sig aldrig, och Bang uppfostrade dottern ensam.
1978 slutade hon att arbeta, vid 69 års ålder.
Så jobbar vi med nyheter