"Den bästa boken har man kvar"
Den svenska barnlitteraturens store språkkonstnär fyller 90 år i juni. Lennart Hellsing firas med en dokumentär och med utställningar. Själv har skaparen av ordet puddingpastej skrivit en ny bok.
Foto:
- Kaffe och konjak? frågar Lennart Hellsing, tar emot kartongen och går ut i köket.
Möjligen blir han borta något längre än vad han skulle ha blivit för fyrtio år sedan, men så är också kaffebrickan omsorgsfullt dukad. När vi sitter i soffan är det utan konjak men med en extra bakelse.
- Ole dole doff, säger Lennart Hellsing och fortsätter ramsan ut.
På 1940-talet samlade han rim och ramsor från skolgårdar men också ur kylslagna djup på Kungliga biblioteket i Stockholm. Biblioteket hade ännu inte fått upp värmen efter kriget, berättar han för Nisse Larsson i boken "Hela Hellsing". Lennart Hellsing letade ramsor medan andedräkten rykte. Resultatet blev boken "Ole dole doff", muntlig vers friserad av en språklig barnboksmodernist. På den vägen är det.
Lillebror och natten
Som nästan 90-åring har han fortfarande inte skrivit sin bästa bok och tänker inte mer på döden än tidigare, påstår han.
"Lillebror och natten" heter hans nya bok. Halsbrytande fantasier om det nattliga mörkret avslutas ändå med en vers om hur skönt sömnen äntligen kommer, på rena vita lakan. "Hör en silverharpa klinga silverklar. Nästan in i himlen drömmer man att man far."
- Nja, jag tänker på att jag måste ordna upp saker och ting, men inte direkt på döden, säger Lennart Hellsing apropå sin egen tillvaro.
Hellsingkännare framhåller paradoxen som det mest kännetecknande för honom. Han är lågmäld och färgstark, lekfull och beläst.
Med bett i rimmet
Hans förra bok är en djupt allvarlig berättelse, med bett i rimmet, som full av språkglädje berättar om människans väg till självförintelse. "Welams vädermödor" kom i höstas, och handlar om frossaren Welam som hämningslöst äter sig mot jordens undergång. En tonårsbilderbok, enligt baksidestexten, om ett ämne som de flesta tycker är intressant. "Vid varje kalas / fes han ut växthusgas. / Han prutta så jöklarna smälte".
Welam Welamsson heter festprissen i en visa av Fröding. Lennart Hellsing sjunger några strofer. Welam var också ett namn Hellsing tog sig redan som tonåring, på lek tillsammans med en kompis.
Så "Welams vädermödor" handlar egentligen om dig?
- Ja, om mig också, den handlar om västerlandets befolkning, den inbegriper alla.
Tänker du mycket på klimat och miljöförstöring?
- Mänsklighetens utveckling överhuvudtaget har jag funderat en del över. Vart vi är på väg. Jag har skrivit lite om det då och då, vi började som fiskar, sedan kom vi upp på land. Så gick vi på fyra ben, så fick vi armar och kunde hänga i träna. Sedan gick vi på två ben och nu går vi på fyra hjul.
Tror du att vi kommer att bättra oss?
- Jag tror människan väljer sin bekvämlighet, hon kommer att vilja ha det så här bra så länge hon kan, dricka kaffe och äta tårta. Hon kommer inte att lämna det förrän hon blir tvungen. Det kommer att hålla under min tid i alla fall, men jag tänker också på mina barnbarn.
Före litteraturforskarna
"Man hör ofta upprepas att vi måste försöka få barnen att nå fram till de goda böckerna, men är det inte snarare tvärtom? Det är böckerna som ska nå fram till barnen" skrev Lennart Hellsing i boken "Tankar om barnlitteraturen" på 1960-talet, en samling artiklar som fortfarande känns lika friska som hans rimkonst. På många sätt var den boken en föregångare till den forskning i barn- och ungdomslitteratur som då ännu inte existerade.
Lennart Hellsing var också drivande kraft bakom Svenska barnboksinstitutet som fick hans privata unika samling av svensk barn- och ungdomslitteratur, närmare 2 000 titlar.
- Om man jobbar i ett yrke vill man ju veta något om hur det utvecklats. Här fanns ingenting. Alla trodde att barnlitteraturen började någon gång när de föddes, innan dess var det stenåldern.
Nya vägar till glädje
På frågan varför han valde att skriva allra mest för barn återkommer han till sina upplevelser under kriget, och till tron på litteraturens förmåga att visa "nya vägar till glädje, eller vägar ut ur sorg och misströstan".
- Jag var inkallad under fem år, inte hela tiden men av och till. Jag tänkte på vad man skulle kunna göra för att undvika krig i fortsättningen och jag tänkte att vi måste börja med barnen. Folk över 30 är inget att göra åt, då är de redan förstörda.
"Trams"
Till skillnad från Barnsboksinstitutets personal tycks han inte det minsta ledsen över att han inte heller i år fick årets Astrid Lindgren-pris.
- Det där är trams. Priser är bra för de yngre, de som just börjat. Jag fick mitt första 1949, tusen kronor från tidningen Vi.
- Det var då jag åkte till Afrika. Jag tick till Centralen och sa att jag ville ha en enkel till Marrakesh. Den kostade 150 kronor och varade i två månader. Man kunde stämpla uppehåll på baksidan, och mitt första uppehåll var vid Södertälje södra. Jag kom till Marrakesh, men då hade biljetten gått ut för länge sen.
Född: 5 juni 1919 i Västanfors utanför Fagersta.
Familj: Gift med skådespelaren Yvonne Lombard som just nu spelar i "Sista dansen" på Stockholms stadsteater. Tillsammans har de fem barn och nio barnbarn.
Bor: I våning med utsikt över Klara kyrkogård. På 1940-talet jobbade Hellsing på Stockholmstidningen och hade samma utsikt. Han gjorde "Melodisidan" tillsammans med Thorsten Ehrenmark, Gunnar Brusewitz och Paul Ströyer.
Favorit bland de egna böckerna: "’Sjörövarboken’ är en väldigt språklig bok. I den finns 36 olika sätt att använda ’slå’. ’Kapten Böös slog sig lös med en nakendansös’. Det tyckte man inte om utomlands. En del målade på nakendansösen bh. Jag blev uppringd av en Böös från Karlskrona som berättade att ungarna sprang omkring och ropade ’Böös slår sig lös med en nakendansös’. Han var lite arg.
Livsverk: Omkring hundra titlar, ingen vet säkert, inte heller han själv. I "Hela Hellsing" från 2004 har Nisse Larsson gjort ett register med över 500 texter. Han även givit ut diktsamlingar för vuxna. Under pseudonymen Welam Welamsson skrev han på 1950-talet några visor som blev förbjudna på Sveriges Radio. Uttryck som "lurviga luder" var för mycket.
Familj: Gift med skådespelaren Yvonne Lombard som just nu spelar i "Sista dansen" på Stockholms stadsteater. Tillsammans har de fem barn och nio barnbarn.
Bor: I våning med utsikt över Klara kyrkogård. På 1940-talet jobbade Hellsing på Stockholmstidningen och hade samma utsikt. Han gjorde "Melodisidan" tillsammans med Thorsten Ehrenmark, Gunnar Brusewitz och Paul Ströyer.
Favorit bland de egna böckerna: "’Sjörövarboken’ är en väldigt språklig bok. I den finns 36 olika sätt att använda ’slå’. ’Kapten Böös slog sig lös med en nakendansös’. Det tyckte man inte om utomlands. En del målade på nakendansösen bh. Jag blev uppringd av en Böös från Karlskrona som berättade att ungarna sprang omkring och ropade ’Böös slår sig lös med en nakendansös’. Han var lite arg.
Livsverk: Omkring hundra titlar, ingen vet säkert, inte heller han själv. I "Hela Hellsing" från 2004 har Nisse Larsson gjort ett register med över 500 texter. Han även givit ut diktsamlingar för vuxna. Under pseudonymen Welam Welamsson skrev han på 1950-talet några visor som blev förbjudna på Sveriges Radio. Uttryck som "lurviga luder" var för mycket.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!