Bror Larsson
Bror Larsson föddes i föräldrahemmet i Vägume i Lärbro som fjärde barn i en syskonskara på nio och tillbringade sin skoltid i närbelägna Vägume skola där Svante Petterssons hustru Gun var hans lärare. Pappa Gottfrid drygade ut sin inkomst från snickeri- och byggarbeten med att fiska i Vägumeviken som på den tiden hade gott om bland annat gäddor. Det föll ofta på Brors lott att gå med ut i båten tidigt på morgonen och ta upp faderns nät och att sedan leverera fisken till en del fasta kunder som alltid köpte av fisken. Men det medförde ofta att tiden för skolstarten på morgonen inte kunde passas.
För sen ankomst till skolan var en försyndelse som inte lärarinnan tyckte om men när hon fick veta orsaken i Brors fall hade hon full förståelse för problemet.
Bror växte upp till en snäll och stark grabb och fick tidigt delta i skogsarbete - ibland tillsammans med någon av bröderna. Denna typ av arbete förde honom så småningom till de värmländska skogarna där det bland anat ingick att elda kolmilor. Efter skogsarbetet blev det restaurangarbete på Centralen i Stockholm där Bror fungerade som en allt-i-allo. På samma arbetsplats jobbade Ethel som kallskänka och de två blev så småningom ett par.
Bror och Ethel lämnade efter några år Stockholm och flyttade tillbaka till Vägume där första barnet Hjördis föddes 1946. Då hade Bror redan etablerat sig som målare hos målarmästaren Johannes Engström i Slite och även om denna anställning kom till av en slump så kom Bror att ägna hela sitt yrkesverksamma liv just åt måleriarbeten. Han förkovrade sig och blev själv målarmästare och i sitt företag hade han upp till ett dussin målare anställda.
Han tog hand om många stora jobb på norra Gotland - både privata men fram för allt militära byggnader medan hustru Ethel skötte det alltmer växande pappersarbetet i företaget.
I jan 1950 köpte makarna ett bostadshus vid Barshage i Othem och det blev deras fasta punkt till åldrandets problem dök upp. I sina krafts dagar odlade man mycket i den stora trädgården och vinplantorna trivdes fint vid en södergavel. Ofta bjöds den stora släkten in till kalas och fester där Ethel utmärkt stod för den lekamliga spisen.
Bror älskade havet och motorbåtar. Ofta gav han sig ut med någon kompis för att sätta några nät. Men fångsten var inte det viktigaste utan det var den fria känslan på havet som han inte kunde vara utan.
Han tog sin skepparexamen utan problem. Ibland hamnade han i dåligt väder och orsakade de anhöriga oroliga timmar - han kunde berätta om många incidenter. Den 17 meter långa Fylgia var hans ögonsten - han ropade in den på en auktion för beslagtaget gods!
En hobby som Bror satte en hel del tid till var försäljningen av begagnade bilar. Han for till fastlandet och ringde på bilannonser, tog hem bilar till Gotland och sålde dem här. Själv åkte han helst i Mercedes eller BMW!
En speciell plats på norra Gotland var bland det bästa som fanns för Bror. Det var strand och fiskebodar vid Stenskär vid Vägumeviken. Där samlades bland andra hela släkten varje midsommarhelg under cirka 40 års tid och det var alltid hög stämning och mycket folk som hjälptes åt med mat, underhållning och lekar.
Bror Larsson sörjes närmast av hustrun Ethel och barnen Hjördis med make Krister Nilsson i Väskinde, Yvonne med make Gert Fredriksson i Fårösund, Irene i Othem och Olof med maka Sanna-Marie i Othem samt barnbarn och barnbarnsbarn.
Så jobbar vi med nyheter