Ängena mår bra av intensivare hävd

Efter fyra säsonger med fältstudier på Gotland är Lotta Wallin djupt imponerad av de gotländska ängena. Trots att avhandlingen är klar hittar man Lotta Wallin i ett gotländskt änge så här års. Hon tjänstgör en månad vid Högskolan på Gotland och har den här veckan tagit med sig ekologistudenterna på fagning i Anga prästänge.

- De gotländska ängena är de vackraste i Sverige, särskilt vid den här årstiden. Gotlänningarna är väldigt medvetna om sitt arv och trots att arbetet görs av ett fåtal personer är ängena mycket välhävdade, säger Lotta Wallin och tillägger:
- Artmångfalden är imponerande. Änget i Gerum har en artrikedom likt en regnskog.
Även i Anga prästänge gjordes fynd.
- Här finns en av Gotlands mer rara arter, svensk ögontröst, som bara finns här på Gotland och som har framkommit av hävden.

Provrutor i tre ängen
I sin avhandling satte Lotta Wallin upp provrutor i tre ängen, Mullvalds i Ardre, Bölske i Grötlingbo och Kullands i Gerum. I rutorna kombinerade hon försök med att räfsa extra noga på våren och klippa ner gräset till under fem centimeter på hösten.
Slutsatsen, som hon presenterade i den avhandling hon lade fram den 16 april, är att ökad hävd är bra för ängena. Lotta Wallin följde utvecklingen för tre växtarter - slåtterfibbla, rosettjungfrulin och ängsvädd. De reagerade olika på den ökade hävden, ängsväddens populationer blev större, slåtterfibblan påverkades inte alls medan rosettjungfrulinet reagerade negativt. Att rosettjungfrulinet minskade beror på att plantorna lätt fastnar i räfsan och dras upp.

Fagningen, som är aktuell så här års, kunde förr ta flera veckor. Numera är de ofta avklarad på en helg. Fagningen följdes sedan av slåttern, normalt från mitten av juli till början av augusti. Med moderna maskiner kan höet tas om hand direkt, men det är viktigt att det slagna höet får ligga kvar tills det är torrt, och att det vänds, så att ängsväxternas frön kan falla ur sina fröställningar.

För svag hävd i dag
Lotta Wallin undersökte hur mängden förna (mest fjolårsgräs och löv) och mängden klippt vegetation på hösten påverkades av en intensivare hävd. I ett änge minskade mängden förna, och i två minskade mängden vegetation. Av resultatet drar Lotta Wallin slutsatsen, att hävden av dagens ängar kan vara för svag.
Ett enkelt sätt att effektivisera fagningen är att ersätta räfsor av plast med stålräfsor. Stålet biter bättre i gräset.
Eftersom det blivit allt glesar med ängen prövade Lotta Wallin även artificiell spridning av ängsväxter. Försök gjordes med slåtterfibbla, som spreds både med frösådd och plantering av småplantor.
Båda metoderna fungerade bra, men den sistnämnda visade sig vid kontroll efter två säsonger ha klarat sig bäst.