Klimatförändring och resiliens - förmågan till lärande

Professor Jon Norberg, som bedriver forskning inom systemekologi, hade nyligen inbjudits att föreläsa av Humanisterna Gotland i samarbete med Folkuniversitetet och Biblioteken på Gotland. Han informerade om begreppet RESILIENS, som ofta används för att beskriva hur komplexa system, som samhällen, individer, eller ekosystem klarar av att motstå störningar och förändringar med bibehållen funktion. Resiliens har även används för att förstå klimateffekter på olika delar av jordens ekosystem, t ex den tinande permafrosten i norra Ryssland, de stora regnskogarna i Latinamerika, savannerna i Afrika m.m. Komplexa system har ibland en egenskap att det inte enkelt går att återskapa ett tillstånd om man, tex genom övergödning, utfiskning eller global uppvärmning, passerat en tröskel en "tipping point". Det går helt enkelt inte bara att backa och göra om. Komplexa system, såsom klimatet, kräver djup förståelse för dessa trösklar och att vi använder en försiktighetsprincip. Att bara lära av sina misstag kan bli dyrt för kommande generationer. Att skapa resiliens i ett så pass komplext system som jordens ekosystem och klimat innebär bland annat att man fattar beslut baserat på vetenskap med ett generationsöverskridande rättviseperspektiv.

Professor Norberg gav tankeväckande exempel på samhällens fattigdomar och hur fattigdomsfällan kan ses som en tröskelpassage, där svårighetsgraden av fattigdomen gör att människors maktlöshet permanentas och omöjliggör övervinnandet av fattigdomen.

RESILIENS är alltså ett systems förmåga att motstå störningar med bibehållen funktion.