Gotlandssippan blommar på Russvätar

Gotlandssippan hade precis slagit ut i mängd när STF Gotland hade sin vårutflykt till Russvätar.
Vi var 28 personer som fick njuta av denna unika blomma som i sitt skyddande ludna hölje lyste så intensivt bålila mot de grå kalkstenshällarna.
Bara några dagar innan slog de första gotlandssipporna ut för att denna dag visa upp sig i all sin prakt.
Den lilla gruppen började sin vandring vid Petsarvebron och vandrade upp till naturreservatet Russvätar. Här kunde Lennart Persson förklara skillnaden mellan gotlandssippa, fältsippa och backsippa för att alla till fullo skulle förstå att denna blomma är endemisk vilket betyder att den bara växer här, på östra Gotland och ingen annan stans i hela världen.
När gruppen tittade uppåt såg vi alla en örn som seglade högt i skyn, inget ovanligt i dessa trakter för Russvätar bjuder på ett stycke vildmark. Här finns inga vägar och inga hus. Tranorna som häckar här, vid det största av träsken, höll sig tysta denna dag och så även tofsvipan.
Efter att ha följt den nyöppnade leden som går från Kräklingbo till Mullvalds kom vi in i det andra naturreservatet Herrgårdsklint. Här växer en gles tallskog och det är i denna bevarade skog som, de två kalkstensplatåerna reser sig, Herrgårdsklint och Torsburgen.
Dagens utflykt stannade vid Herrgårdsklint och de flesta klättrade upp på denna fornborg för att beskåda de sex husgrunderna som finns på platån. Vad de har använts till får fantasin utröna, De är från järnåldern men hur de används vet vi inte.
Det blev en vandring på drygt sju kilometer i strålande sol.