Mattias forskar om hur man kan värna kulturarv

Mattias forskar om hur man kan värna kulturarv När Börsen i Köpenhamn brann i somras, fanns det gott om frivilliga som tog risken och sprang in för att rädda dyrbara föremål undan lågorna. 
Och under andra världskriget hände det att familjer i Norge valde att döpa sina barn vid gamla gårdar i stället för i kyrkor, för att de inte ville ha nazistsympatiserande präster.
Det berättade Mattias Legnér för Senioruniversitetets medlemmar under en föreläsning i Almedalsbiblioteket.
Han är professor i kulturvård och docent i historia och forskar om kulturarv i konfliktzoner, ett ämne som uppmärksammas allt mer.
– På Gotland byggde man portalskydd vid kyrkorna 1940, och det fanns planer på att använda Riksbankens valv i Visby för att förvara gamla föremål.
Kulturarven användes för att motivera befolkningen att stå emot och dåvarande riksantikvarien Sigurd Curman skrev om självständiga bönder.
– Han ville uppmuntra soldater att inte skada fornminnen. Det fanns ett samband mellan psykologiskt försvar och fredande av kulturarvet.
En person på Gotland som var aktiv i det här arbetet och som borde fått mer uppmärksamhet enligt Mattias Legnér är Ella Hellgren, chef för Fornsalen.
– Man tog bland annat ner glasmålningar ur kyrkorna och passade på att konservera dem.
Ett land som fått stora delar av sitt kulturarv förstört på senare år är Syrien, och så förstås Ukraina. 
– Museerna i Melitopol och Mariupol har förlorat ett stort antal guldföremål och andra dyrbarheter, omkring 2 000 föremål totalt sett.
Och hur ser det ut i Sverige idag då?
– Medvetenheten har ökat, och planering pågår. Men det tar tid att bygga beredskap, säger Mattias.