Gutamålet på Gotlands Humanistiska Förbund

Gutamålet på Gotlands Humanistiska Förbund Gutamålet är kanske snart utplånat. Så slutade Caspar Jordan sin föreläsning den 24 september för Gotlands Humanistiska Förbund. Caspar Jordan är doktorand vid Uppsala universitet. 
Innan detta dystra slut fick vi en snabb genomgång av gutamålets historia. Föremål med inristad text från 200-talet, tyder på östgermanskt ursprung. Gutniskan och gotiskan har ordet lamb för får. På 500-talet, som var en orostid för Gotland med trolig invasion från Svealand, avviker forngutniskan. På 800-talet är det tydligt forngutniska former i runinskrifter.
På 1200-talet blev forngutniskan ett officiellt språk i Gutalagen. I Visby stadslag påbjuder Sveakonungen Magnus att det ska finnas gutnisk och tysk borgmästare. Dokument på gutniska från 1400-talet är stadgar för gillen och köpebrev från 1482 för köp av äng till Norrlanda kyrka. Runspråket lever kvar i ristning i Fole kyrka där Hellvisborna får väg genom Lillfoles gårdar.
På 1600-talet dör runskriften ut. Svenska blir förvaltnings- och kyrkospråk.
Språkforkaren J Toftén, har påpekat 1748 det som utmärker de gotländska långa vokalerna som han kallar ljudare. De diftongeras, liten blir leiten.
Substantiven delas in i genus och kasus. Toftén nämner att transmarini (fastlänningar) är osäkra, om ett ord är hon eller han. Verben böjs efter person fram till 1800-talet. Böjning av starka och svaga verb luckras upp. Substantiven får två kasus, nominativ och genitiv. Ny passivkonstruktion introduceras.
Gutamålets nedgång beror på många faktorer, trots en jämförelsevis positiv inställning till dialekter på Gotland.