Den 9 september nådde oss budet att biskop Tore Furberg avlidit i Uppsala. Biskop Tore var biskop i Visby stift mellan 1980 och 1991.
Han var född i Indien 1924, som barn till två missionärer. Tore prästvigdes 1953 för Luleå stift av Bengt Jonzon, samma år som han och Ingeborg gifte sig. Äktenskapet välsignades under åren med fyra döttrar: Karin, Kristina, Helena och Maria.
Tore fortsatte sina akademiska studier fram till disputationen 1962 med avhandlingen "Kyrka och mission i Sverige 1868-1901", med Bengt Sundkler som handledare. Fram till 1970 tjänstgjorde han som litteratursekreterare vid Svenska kyrkans mission, med avbrott för åren 1965-68, då han arbetade med prästutbildning vid Trinity Theological College i Singapore. Därefter blev Tore direktor för Svenska kyrkans mission och alltså tio år senare biskop i Visby stift, vilket på den tiden också innebar att vara kyrkoherde för domkyrkoförsamlingen.
Biskop Tores starka engagemang för mission och ekumenik gjorde hans livsgärning viktig inte bara för Visby stift utan för hela Svenska kyrkan. Biskop Tore är, trots att det snart gått trettio år sedan han lade ner staven, varmt ihågkommen i sitt gamla stift, till vilket han alltid höll nära relationer.
Den bok som Gotlands kyrkohistoriska sällskap utgav till hans 90-årsdag fick sin titel efter Tores valspråk, Pro Christo legatione – På Kristi uppdrag – och de orden får stå här som en sammanfattning av den ödmjukhetens livshållning som präglade såväl hans liv som biskopsgärning.
Må han vila i frid och uppstå i glädje!