Gotlands Tidningar presenterar den andra av fem kandidater till utmärkelsen Årets gotlänning 2014.
Mats Hermansson försöker leva sitt liv efter en devis som han hämtar från Nathan Söderblom, ärkebiskop åren 1914-1931 och mottagare av Nobels fredspris 1930.
– Kristen tro är inte en grav att vårda, utan ett liv att leva i samhället, citerar Mats Hermansson den kände kyrkoprofilen.
Mats Hermansson har tagit fasta på just det. Kyrkan ska inte sluta sig inåt, utan vara en aktiv röst i samhället för mångfald och öppenhet.
Ett exempel på det är det så kallade regnbågshörnet i Domkyrkan, en plats som är tillägnad kärlek, oavsett sexuell läggning.
– Regnbågen är en bild av att Gud vill mångfald. Vi tyckte att "Pride" måste bli mer än en vecka, det måste finnas med i hela livet, säger Mats Hermansson.
Att arbeta för mångfald väcker motstånd på en del håll. Mats Hermansson berättar att han ibland får mej med fientligt innehåll. Till exempel när Svenska kyrkan i somras deltog i manifestationen "Gotland för mångfald och öppenhet". Kyrkklockorna ringde då samtidigt som nazistiska Svenskarnas parti talade i Almedalen.
– När vi var med i manifestationen var det några som tyckte att vi hindrade yttrandefriheten när vi ringde i kyrkklockorna, säger han.
Att det har tagit tid för kyrkan att ta till sig homosexualitet och kvinnliga präster tror domprosten har sin förklaring i hur kyrkan är uppbyggd.
– Kyrkan är en trög organisation. Vi är en demokratisk folkkyrka och det betyder att alla ska få säga sitt. Men nu är vi omstyrda. Vi har lärt oss att det går att omforma kyrkans tro och liv utifrån samtiden, säger Mats Hermansson.
Han tror även att det är viktigt att kyrkan i framtiden är uppmärksam, så att inte olika grupper utesluts.
– I alla sammanhang där människor sluter sig samman, som till exempel kyrkan, så finns en risk för att det blir ett "vi" och ett "dem", det måste vi vara medvetna om, säger han.
Mats Hermansson oroas av att främlingsfientlighet och inskränkthet får allt större plats i samhället. Grunden för det tror han kan förklaras med rädsla.
– Vi är alla rädda. Rädda för vår framtid, och rädda för varandra. Men det är till 99 procent helt obefogat. Vi är alla skapade till Guds avbild, alla bär spår av Gud. Men rädslan kväver det och pressar in oss i formar. Tro är egentligen inget krångligt, det handlar om att befrias från vår nästan kroniska rädsla, säger Mats Hermansson.
Kyrkan ska förutom att vara en plats för eftertanke, även erbjuda trygghet och frihet att vara sig själv.
– Jag tänker mig kyrkan som ett "pax". Här får alla vara precis som de är. Det finns ett väldigt stort behov av "pax" i dagens samhälle.
Örebroaren Mats Hermansson har nu bott på Gotland i sju år.
– Jag har mött väldigt många engagerade människor här, till exempel i mångfaldsfrågor. Och nu det stora engagemanget för våra vänner som kommer hit från Rumänien, säger han.
Domkyrkoförsamlingen, Visby stadsmission och bland andra Röda Korset öppnade nyligen ett natthärbärge för EU-migranter, och många har hört av sig till Mats Hermansson och undrat om de kan hjälpa till.
– Det är vackert med all denna humanism och aktivism, säger han.
Att vara nominerad till titeln som Årets gotlänning glädjer domprosten. Han framhåller även församlingens stora del i hans arbete, där finns många goda medarbetare och förtroendevalda möjliggörare, berättar han.
– Det känns onekligen väldigt roligt. Jag tror att det kanske beror på att vi i domkyrkoförsamlingen visar en kyrka som lever sitt liv i samhället och därför upplevs som relevant för människor i dag, säger Mats Hermansson.