i torkans spår

Elof Nilsson, lamm- och nötköttsproducent på norra Gotland, är vice ordförande i Svenska fåravelsförbundet som i en skrivelse till Jordbruksverket ställer krav på att förslaget ska omarbetas.

– Det är en del andra organisationer som också tycker att det är fel. Det verkar bli ett omtag med nya remissförslag nästa vecka, säger Elof Nilsson.

Artikelbild

| En stor del av Sveriges lammproducenter har små besättningar och får inte del av årets torkstöd.

Han känner hopp om att Jordbruksverket ska gå på branschorganisationernas linje, att stödet ska baseras på arealer och antal djurenheter istället för dieselförbrukning.

– Vi känner att det jobb vi lagt ner har fått verkan.

En anledning till att Jordbruksverket utformat förslaget på det här sättet är att det är snabbt och smidigt att koppla stödet till Skatteverket istället för att gå genom EU. Risken är att beslutsgången och handläggningstiden blir lång och att lantbrukarna får vänta länge på utbetalning.

– Man når fel målgrupp med pengarna. Det här förslaget gynnar maskinstationsverksamhet och de är ett steg längre upp i hierarkin, om de har ökade kostnader så gör de ett procentpåslag och lägger på kunden. Den ekvationen har inte vi primärproducenter, vi är utlämnade till marknaden. Som marknaden ser ut idag så är den lite satt ur spel, de stöd som lantbrukarna får är egentligen ett konsumentstöd. Vi har inga riktiga marknadskrafter, säger Elof Nilsson.

Artikelbild

| Elof Nilsson, gotländsk lantbrukare och vice ordförande i Sveriges fåravelsförbund.

Även mot årets stöd riktas kritik från flera håll, bland annat Fåravelsförbundet. Det baserades på areal och djurenheter, men med ett minimum som utestänger en stor del av lantbruksföretagen.

– Det utelämnar stor del av svenska lammproduktionen eftersom nedre gränsen är satt till tio djurenheter, och tio djurenheter är 67 tackor. I Sverige har vi en medelbesättning på 34 tackor. Vi har ungefär 9 000 lantbrukare med någon form av lammuppfödning och den stora volymen är alla de små.

Artikelbild

Fåravelsförbundet ser en risk att många lammproducenter lägger ner sin verksamhet.

– Om man jämför lammproduktion med exempelvis kycklingproduktion, som har mycket större omsättning och sitter med mycket större investeringar så har de betydligt svårare att backa ur. I lammproduktion är att det är lätt att starta upp produktion och det är väldigt lätt att stänga ner, uppstartskostnaderna är inte så stora. Nu har vi kämpat i flera år och tyckte att vi hade ett bra flow i branschen, det är så otroligt tråkigt att det ska behöva bli såhär.

Elof Nilsson är positiv till att Jordbruksverket ska tänka om och lyssna på branschorganisationerna.

– Vi för många diskussioner med Jordbruksverket och det känns som att de lyssnar på oss. Jag tror också att vi får bra draghjälp av de andra branschorganisationerna.

Även om handläggningen blir krångligare och långsammare så tycker Elof Nilsson att det är viktigt att stödinsatsen görs på rätt sätt.

– Vi måste se det ur rätt perspektiv. Om vi i Sverige har haft skördeförluster på mellan 10 och 15 miljarder och det här krisstödet ska omfatta 1,2 miljarder under en tvåårsperiod, så är det här växelpengar. Det här är inget som kommer skona oss från framtida problem. Det är jätteviktigt och har ett stort symboliskt värde, men jag tror att det är viktigt att inte jaga upp sig alltför mycket samtidigt som det är viktigt att känna sig sedd som bransch.