Det här har hamnat helt fel, reglerna har blivit orimliga och måste förändras, säger finansminister Magdalena Andersson (S) med sikte på skattesamtalen med samarbetspartierna Centern och Liberalerna.

De kallas 3:12 eller skatteregler för fåmansbolag, vissa kallar det entreprenörskatt, och är oerhört krångliga till sin struktur. Syftet är att täppa till skatteskillnaderna mellan lön och kapital som har olika skattesatser. Som ägare av ett företag kan man ju plocka ut både vinst och lön, vilket gör det hela problematiskt ur ett skattemässigt perspektiv. Från 2006 och framåt lättades reglerna av politikerna som därmed gjorde det möjligt att plocka ut mer av pengarna ur firman med den lägre skattesatsen 20 procent i stället för den betydligt högre marginalskatten på omkring 56 procent.

Dålig skattepolitik

Artikelbild

| Centerpartiets skattepolitiske talesperson Per Åsling värnar företagarna. Arkivbild.

Mellan åren 2007 och 2016 ökade utdelningsinkomsterna till dessa fåmansbolagsägare från 25 miljarder kronor till 100 miljarder kronor årligen. Mer än en tredjedel av de 100 miljarderna går till den procent som plockar ut fem miljoner eller mer, enligt Ekonomistyrningsverkets analys.

Det antyder skatteplanering som inte är bra för skattesystemets legitimitet, säger professor Daniel Waldenström, expert på skatter och inkomstklyftor.

Men han påminner om att företagaren betalar kapitalutdelningsskatt efter att bolagsskatt har betalats, så den samlade skatten landar snarare på cirka 37 procent. Men det är ändå betydligt lägre än marginalskatten på högre löneinkomster på runt 56 procent, och därmed också lägre än för vanliga löntagare som tjänar strax över 40 000 i månaden.

Över styr

Samma slutsats om skatteplanering kom forskarna Annette Alstadsæter och Martin Jacob fram till i sin utvärdering av de reformerade 3:12-reglerna, en studie som gjordes för ett antal år sedan. De fann inga bevis för ökade investeringar, ökad företagsamhet eller fler jobb, något som förespråkarna av de gynnsammare reglerna förde fram. De fler företagen som bildades var i mångt och mycket skalbolag eller holdingbolag i syfte att undkomma skatt. Den samlade inkomsten före skatt steg inte heller, det gjorde däremot inkomsten efter skatt.

Ägarna får dessutom skjuta upp vinstutrymmet i tio år. Fram till 2015 hade ägarna till fåmansföretagen, vanligast inom juridik och ekonomi, sparat utdelningsutrymme till hisnande 805 miljarder kronor, enligt Skatteverkets siffror.

Just de uppskjutna utdelningarna känns problematiskt, det har gått över styr, säger Daniel Waldenström.

Viktiga företag

Centerns skattepolitiske talesperson Per Åsling vill också se över reglerna – att göra dem enklare, men inte för att ta ut mer skatt av småföretagarna. Småföretagen är motorn i svensk ekonomi.

Vi behöver fler företag, inte färre, säger han.

Att det i huvudsak skulle handla om skatteplanering vill han inte hålla med om. Hans mål är bland annat i stället att krympa skatteskillnaderna mellan lön och kapital, för att därigenom göra 3:12-reglerna mindre angelägna.

Att signalera sänkt skatt på arbete är viktigast nu, säger han.

Partiets fristående underavdelning, Centerstudenter, håller inte med moderpartiet. De tycker att fåmansreglerna bidrar till ett orättvist skattesystem, men blev nyligen nedröstade på Centerstämman. Vinnarna blir de som kan "bolagisera sin inkomst. Förloraren är den som har ett vanligt jobb med en vanlig lön", skrev Centerstudenter i debattartikel inför stämman.

Rikast plockar ut mest

Två tredjedelar av den kraftiga ökningen av kapitalutdelningar har gått till de cirka 16 000 individer med en utdelningsinkomst på en miljon kronor eller mer. Omkring 8 000 personer av dessa plockar ut utdelning, med den lägre skattesatsen, på mer än två miljoner kronor, enligt Ekonomistyrningsverket.

Det här handlar inte om småföretagare i glesbygd, utan om konsulter runt Stureplan, säger finansminister Magdalena Andersson (S) som med hot om misstroendeförklaring av oppositionen tvingades backa när regeringen härom året försökte strama åt reglerna.

Var fjärde registrerat fåmansbolag, av totalt cirka 400 000, är verksamt inom ekonomi eller juridik.

Statsfinansiellt går den offentliga sektorn förmodligen miste om miljardbelopp. Och den största förloraren är kommuner och landsting, något intresseorganisation SKL också pekat på i och med att skatteintäkter stöps om från kommunal inkomstskatt till statlig kapitalskatt.

Det borde få borgerliga kommun- och landstingspolitiker att tänka om, hoppas Magdalena Andersson.