På kort tid har två av Gotlands största mjölkgårdar försatts i konkurs. Den 4 april beslutades om en konkurs där Frindarve i Garda ingår, Gotlands största producent av ekologisk mjölk. I torsdags försattes Sudermjölk AB på egen begäran i.
För advokat Lars Lindholm, som i fem månader arbetade med Sudermjölks företagsrekonstruktion, kom konkursen överraskande.
– Det är mycket sorgligt att det slutade så här. Vi var nära att lyckas. Länge var banken mycket tillmötesgående och beredd att avstå stora belopp, säger han.
Under rekonstruktionen har dock mjölkpriset fortsatt att falla. Förra veckan aviserade Arla en ny sänkning från 1 maj.
– För en gård med stor prodiktion får det katastrofala konsekvenser för likviditeten när mjölkpriset faller. Om en bank godtar en rekonstruktion vill den inte att bolaget knackar på dörren och ber om hjälp igen efter några månader. Ska man lyckas måste det finnas fallhöjd, säger Lars Lindholm.
Sudermjölk är ett exempel på gårdar som fått problem under mjölkkrisen. Välskött och modernt, men högt belånat efter att ha gjort stora investeringar.
– Den ekonomiska verkligheten kom ikapp. Får man dåligt betalt för sin vara finns inga kommersiella möjligheter att driva verksamheten. Mjölkgårdar utan hög belåning klarar sig bättre, säger Lars Lindholm.
Samma bild har Lennart Holmström, LRF:s expert på mjölkmarknaden:
– Ingen vågar investera i mjölkproduktion för närvarande. Det kan bli ett problem i framtiden.
– På Gotland investerades det mycket under slutet av 90-talet och fram till 2005. Sedan har det inte hänt så mycket, säger han.
Trots krisen är de gotländska mjölkgårdarna uthålliga. Sedan mars 2015 har tio gårdar lagts ner. Invägningen av mjölk minskade i fjol för första gången på fyra år, men bara med 0,9 procent.
Nedgången är större i år. Under första kvartalet i år har invägningen på Gotland minskat med 1,2 procent. Det är dock mindre än i övriga landet. Totalt minskade invägningen januari-mars med två procent i Sverige.
Magnus Dahlblom, ny chef för Arlas mejeri i Visby, tror inte att de senaste konkurserna får något större inverkan på invägningen.
– Korna finns ju kvar och produktionen fortsätter, säger Magnus Dahlblom och tillägger:
– Vi har ingen prognos för 2016. Det är jättetufft för mjölkbönderna just nu och hur det påverkar produktionen beror på prisutvecklingen.
Trots nedgången är produktionen i Visby fortfarande hög.
– Vi har tillstånd att ta emot 160 miljoner kilo mjölk per år. För närvarande ligger produktionen kring 140 miljoner kilo. På senare tid har visserligen produktionen minskat av konsumtionsmjölk och ökat av mjölkpulver, som är mer beroende av världsmarknadspriset. Men jag ser ändå inga hot mot mejeriet, vi har miljöanpassat och effektiviserat verksamheten, säger Magnus Dahlblom.
Medan produktionen minskat i Sverige ökar den i flera andra europeiska länder sedan EU avvecklade kvotsystemet för ett år sedan. Invägningen har ökat i de fyra länder som svarar för mer än hälften av EU:s mjölkproduktion; Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Mest har den dock ökat i Irland, plus 17 procent.
– Bönderna i övriga EU-länder är också pressade. Men där är marginalkostnaderna lägre, så då gasar man på för att få in mer pengar, säger Lennart Holmström.