I en nybyggd lokal i Herrvik håller Gutefisk till, med kontor och beredning. Johannes Klingvall är fiskare med två egna båtar och sköter också det administrativa arbetet för fiskarna som är anslutna till föreningen.

– Varje fisk vi fångar blir registrerad fem gånger innan den säljs. På det här sättet slipper de andra en del av byråkratin, säger Johannes Klingvall.

Men Gutefisk har större planer än att minska pappersarbetet för medlemmarna. Syftet är att lyfta och marknadsföra den gotländska fisken.

Artikelbild

| Föreningen Gutefisk har sitt säte i Herrvik.

– Vi vill att det ska finnas ett gotländskt alternativ i utvalda butiker.

I dagsläget säljer Gutefisk sina produkter till Tempo-butikerna i Katthammarsvik och Stenkyrka, Stora Coop samt till flera av öns restauranger. Men det pågår även diskussioner med en krog i Stockholm.

– Vi vill se om det finns ett intresse i Mälardalen, säger Johannes Klingvall.

Det är flundran som är Gutefisks grundbult. Utöver detta står id, skarpsill och piggvar för en betydande del av sortimentet.

Artikelbild

| Kontoret i Herrvik är Johannes Klingvalls arbetsplats när han inte är ute med någon av sina fiskebåtar.

– I somras provfiskade vi tillsammans med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet, red anm) för att undersöka det kustnära fiskebeståndet. Det visade sig att abborren är på väg upp, så nu ska vi lägga mer krut på den.

Abborren säljer sig själv, enligt Johannes Klingvall.

Artikelbild

| Flundra, piggvar, id och skarpsill är det Gutefisk säljer mest av.

– Många har en anknytning till abborren eftersom man fiskade och åt den som barn.

Småskalighet och närproducerat ligger i tiden, något som Gutefisk vill rida på. Fiskarna planerar därför att fasa ut de stora båtarna och helt övergå till kustnära lokalt fiske. Istället för att fånga 70-120 ton fisk per år är planen att under en kortare säsong får ett lönsamt fiske på en fångst på cirka 10 ton per år genom den egna vidareförädlingen.

Artikelbild

| Gotländsk flundrerygg, är en av Gutefisks storsäljare.

– När vi inte ser någon framtid i fisket i södra Östersjön, då är det här det som gäller, eller att lägga ner. Vi har ett väldigt levande vatten från tio meters djup och upp till land.

De stora 15-metersbåtarna drar cirka 10 liter diesel i timmen, jämfört med båtarna under 8 meter som drar 5-10 liter per dag. Därför vill de gå från stora garn och krokbåtar på 12-15 meter till plastjollar och fiskebåtar under 10 meter.

Artikelbild

| Gutefisks fryscontainer är full, med bland annat piggvar.

– Det är dit vi måste gå för att få ekonomi i fisket.

Ett problem med kustnära fiske är konkurrensen med sälen. Sälar kan göra stor skada på både redskap och fångst.

Artikelbild

| Den sälsäkra ryssjan är en ny uppfinning som visat sig fungera bra.

– Vi måste lära oss att leva med sälen. Vissa fiskbestånd ökar, trots att vi har mer säl.

I samarbete med ett finskt företag har Gutefisk tagit fram sälsäkra ryssjor som visat sig fungera bra. Sälarnas tänder klarar inte av att bita sönder det tåliga dynemagarnet.

Artikelbild

| Johannes Klingvall startade Gutefisk tillsammans med Sven-Ove "Busse" Nordin 2016. I dag är fem fiskeföretag anslutna till föreningen.

– Vi hade ett angrepp och det var lite fisk som blev riven, men sedan tröttnade sälarna när de inte lyckades komma åt fisken.

Enligt Johannes Klingvall är det kustnära lokala fisket med egen försäljning och vidareförädling framtiden för Östersjöfiskarna, men framtiden är ännu osäker.

Artikelbild

| Den gotländska fiskeflottan behöver växla ner till mindre båtar för kustnära fiske för att ha någon framtid, enligt Johannes Klingvall.

– Jordbruksverket vill gärna se småskaligt fiske, men HAV (Havs- och vattenmyndigheten, red amn) drar i handbromsen. Vi slåss för att få loss licenser.

I dagsläget är det svårt att få ny licens för mindre båtar och flera av de gotländska fiskarna har fått avslag. Förhoppningen är dock att myndigheten ska ändra inriktning.

Artikelbild

| Två tredjedelar av Gotlands kustfiskeflotta ligger i Herrvik.

– Man tycker ju att det borde ses som positivt att gå från stort till smått och mera bränsleeffektivt, säger Johannes Klingvall.