VÀrsta varselvÄgen sedan pandemiÄret 2020

Den vĂ€rsta varselvĂ„gen sedan slutet av pandemiĂ„ret 2020 sköljer just nu över svensk arbetsmarknad. I november varslades 5 678 personer om uppsĂ€gning, enligt Arbetsförmedlingen – nĂ€stan tre gĂ„nger fler Ă€n normalt och en ökning med 14 procent mot mĂ„naden före.

Nu varslar allt fler företag om uppsÀgning. Arkivbild.

Nu varslar allt fler företag om uppsÀgning. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ekonomi2022-12-05 12:24

Den snabba ökningen av antalet varsel följer pÄ en utdragen period av lÄga varseltal efter det att covid-19-pandemins effekter avtagit, enligt Anders Ljungberg, enhetschef pÄ analysavdelningen pÄ Arbetsförmedlingen.

– Som mest under pandemin hade vi upp emot 35 000 varsel pĂ„ en enskild mĂ„nad. Sedan gick det ner rĂ€tt sĂ„ fort. I vanliga fall brukar antalet varsel ligga pĂ„ ungefĂ€r 2 000 per mĂ„nad, sĂ€ger han.

– Det Ă€r ett tecken pĂ„ att konjunkturen börjar vika nedĂ„t. Det Ă€r en tidig signal pĂ„ att arbetsgivarna befarar risk för uppsĂ€gningar, tillĂ€gger han om vĂ€ndningen uppĂ„t i oktober och november.

Arbetslösheten vÀntas öka

Enligt Ljungberg ska man vara medveten om att inte alla varsel leder till uppsÀgningar i slutÀndan.

– Det Ă€r en indikation pĂ„ att arbetsgivaren ser en risk för att det kan bli uppsĂ€gningar. SĂ„ det Ă€r Ă€ndĂ„ en tidig signal pĂ„ att konjunkturen Ă€r pĂ„ vĂ€g in i ett sĂ€mre lĂ€ge, sĂ€ger han.

PÄ Arbetsförmedlingen rÀknar Ljungberg och hans stab med arbetslösheten kommer att stiga i lÄgkonjunkturen, frÄn dagens nivÄer pÄ 6,6 procent.

– Det kommer att börja öka sĂ„ smĂ„tt under andra kvartalet nĂ€sta Ă„r. Det Ă€r den bedömning vi gör i dagslĂ€get, sĂ€ger han.

Kallduschen frÄn lÄgkonjunkturen drabbar en ganska het arbetsmarknad, med en av de högsta graderna av sysselsÀttning i Europa.

Att sysselsÀttningsgraden sett till hela befolkningen Àr bland de högsta i Europa samtidigt som arbetslösheten i Sverige Àr högre Àn EU-snittet hÀnger samman med att Sverige jÀmfört med mÄnga andra lÀnder har ett högt arbetskraftsdeltagande.

– Det Ă€r mĂ„nga som vill arbeta. Det Ă€r positivt. Men det kan göra att arbetslösheten blir lite högre hĂ€r, sĂ€ger Ljungberg.

NÀstan hÀlften lÄngtidsarbetslösa

NÀstan hÀlften av de arbetslösa, 45 procent, Àr i dagslÀget vad som brukar definieras som lÄngtidsarbetslösa. Det innebÀr att de har varit arbetslösa i minst tolv mÄnader.

– Vi har sett en utveckling under pandemin dĂ€r lĂ„ngtidsarbetslösheten har ökat, sĂ€ger Ljungberg.

Efter finanskrisen 2008-2009 var omkring 140 000-150 000 personer lĂ„ngtidsarbetslösa.

– Under pandemin sĂ„g vi en risk att lĂ„ngtidsarbetslösheten skulle gĂ„ upp till 200 000 eller mer under en period. Vi var vĂ€ldigt oroliga för utvecklingen. Men det visade sig att arbetsmarknaden var starkare Ă€n sĂ„ och mer motstĂ„ndskraftig, sĂ€ger han.

– Den senaste siffran Ă€r under 150 000, nĂ€rmare bestĂ€mt 149 550 personer, sĂ€ger han.

Gruppen som har varit inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen i mer Ă€n 24 mĂ„nader har dock vuxit till nĂ€stan 93 000 och har bara minskat marginellt pĂ„ senare tid.

– Det Ă€r fortfarande en stor utmaning, de med allra lĂ€ngst inskrivningstid.

SvÄrare komma tillbaka

Ju lÀngre tid man varit arbetslös desto svÄrare blir det att komma tillbaka i jobb, enligt Ljungberg.

– Man tappar erfarenhet, man tappar kompetens, man tappar kontaktnĂ€t och sĂ„ vidare. Det gör det svĂ„rare att konkurrera, sĂ€ger han.

I november varslades 5 678 personer om uppsĂ€gning, enligt preliminĂ€ra siffror frĂ„n Arbetsförmedlingen. I oktober uppgick antalet varsel om uppsĂ€gning till cirka 5 000, en ökning frĂ„n 1 900 i september och 3 000 i augusti.

I förra veckan skrev 8 501 personer in sig som arbetslösa samtidigt som 6 204 fick ett jobb, enligt Arbetsförmedlingen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!