Den amerikanska styrrĂ€ntan höjs Ă„terigen med 75 punkter eller 0,75 procentenheter. Det kallas trippelhöjning dĂ„ rĂ€ntejusteringarna normalt görs med 25 punkter i taget och lyfter rĂ€ntan till 3,75â4,00 procent.
I ett uttalande efter onsdagens möte indikerade Fed att ökningen framÄt möjligtvis kan komma att minskas, dÀr det heter att Fed "kommer att beakta den kumulativa Ätstramningen av penningpolitiken, den efterslÀpning med vilken penningpolitiken pÄverkar den ekonomiska aktiviteten och inflation, samt ekonomiska och finansiella utvecklingar".
En sÄdan formulering har inte funnits efter tidigare möten och kan indikera att man siktar pÄ att sakta ned tempot i höjningarna, enligt CNBC.
Inga klara besked
Fed-chefen Jerome Powell fick pÄ onsdagens presskonferens frÄgan om hur man ser pÄ framtida höjningar, men gav inget klart besked. Han framhöll i stÀllet att den viktiga frÄgan Àr hur mycket rÀntan ska höjas och hur lÀnge man ska behÄlla en restriktiv penningpolitik.
ââMen vid nĂ„got tillfĂ€lle kommer det bli lĂ€mpligt att sakta ned takten pĂ„ höjningarna. Den tiden kommer, den kan komma sĂ„ snart som nĂ€sta möte eller mötet efter det. Inget beslut har fattats, sĂ€ger Powell.
Marknaden reagerade inledningsvis positivt men backade kraftigt efter Powells presskonferens. De tre ledande indexen pÄ Wall Street lÄg vid 20.30-tiden pÄ mellan minus 1 och minus 2,6 procent.
Spridningseffekterna pĂ„ vĂ€rldsekonomin frĂ„n Feds penningpolitik Ă€r tydlig. Det syns inte minst pĂ„ dollarn, som nyligen slagit historiska rekord mot en rad valutor â bland annat den svenska kronan.
ââSnabba amerikanska rĂ€ntehöjningar och en stark dollar skapar ju ett inflationstryck för andra lĂ€nder. Det tvingar andra lĂ€nder att hĂ€nga med om man inte vill importera inflation, sĂ€ger Elisabet Kopelman, USA-ekonom pĂ„ storbanken SEB.
En vÄt filt över riskaptiten
En annan pĂ„verkan Ă€r via marknadsrĂ€ntorna, som pressas upp av den amerikanska tioĂ„rsrĂ€ntan. RĂ€ntan pĂ„ USA:s tioĂ„riga statsobligation har under Ă„ret hittills lyft frĂ„n 1,51 till 3,95 procent â med en topp pĂ„ 4,23 procent i slutet av oktober.
För att hitta högre amerikanska marknadsrÀntor fÄr man backa till finanskrisens dagar.
MarknadsrĂ€ntan lĂ€gger en vĂ„t filt över riskaptiten pĂ„ börser runt om i vĂ€rlden â Stockholmsbörsen Ă€r inget undantag med ett kursfall pĂ„ 26 procent sedan Ă„rsskiftet.
Dessutom innebÀr Ätstramningarna i USA en kalldusch för amerikansk ekonomi, som riskerar att gÄ in i en recession.
ââDet pĂ„verkar utvecklingen i global ekonomi och det Ă€r naturligtvis viktigt för Sverige, som Ă€r en liten och exportberoende ekonomi, sĂ€ger Kopelman.
Feds agerande pÄverkar Àven borÀntorna för svenska hushÄll, sÀger hon.
ââVad Fed gör sĂ€tter ramarna för hushĂ„llens finanser i hela vĂ€rlden.
Ser ut att krÀvas mer
Hur stor nÀsta höjning blir ÄterstÄr alltsÄ att se, Àven efter Powells presskonferens. PÄ marknaden ligger snittprognosen pÄ ytterligare 50 punkter upp och fortsatta höjningar till en topp nÄgonstans strax under 5 procent vÄren 2023.
Kopelman rĂ€knar med en topp pĂ„ 4,50â4,75 procent i mars och att Fed om nĂ„got Ă„r kan ha vĂ€nt och vara pĂ„ vĂ€g att sĂ€nka rĂ€ntan till omkring 4 procent vid Ă„rsskiftet 2023â2024.
I USA Ă€r effekten av den historiska Ă„tstramning som pĂ„gĂ„r redan tydlig, inte minst pĂ„ bostadsmarknaden. FörsĂ€ljningen och nybyggandet har tvĂ€rstannat och bostadspriserna faller hĂ„rt â en trend som vĂ€ntas fortsĂ€tta ett tag till.
Högsta borÀntorna pÄ 20 Är
Orsaken Àr att bolÄnerÀntorna lyft till drygt 7 procent, enligt statistik sammanstÀlld av Feds regionala kontor i St Louis. Det Àr de högsta nivÄerna pÄ drygt 20 Är, det vill sÀga högre Àn under förspelet till finanskrisen 2008.
ââDen stora skillnaden jĂ€mfört med bolĂ„nekraschen Ă€r att hushĂ„llen i USA till övervĂ€gande delen nu har bundna. SĂ„ det hĂ€r pĂ„verkar de som kommer in pĂ„ marknaden, men inte de som sitter pĂ„ lĂ„n, sĂ€ger Kopelman.
Det som sĂ€nkte storbanker som Lehman Brothers 2008 var effekterna av den vĂ„g av kreditförluster som följde pĂ„ att mĂ„nga finansiellt svaga hushĂ„ll tagit rabatterade bolĂ„n â sĂ„ kallade subprime-lĂ„n â som de inte kunde betala nĂ€r rabatter togs bort.
ââDen problematiken har vi inte nu, sĂ€ger Kopelman.
Dessutom Àr bÄde skuldsÀttning och rÀntekostnader i förhÄllande till de amerikanska hushÄllens disponibla inkomster betydligt lÀgre nu Àn inför kraschen, pÄpekar hon.