Ett svenskt hushÄll lÀgger 15,3 procent andel av sina utgifter pÄ matvaror och alkoholfria drycker.
Genomsnittet i EU ligger pÄ 17,3 procent, enligt unionens statistikmyndighet Eurostats senaste harmoniserade konsumentprisindex, HIKP, för 2023, baserat pÄ 2022 Ärs konsumtion.
Bland medlemslĂ€nderna Ă€r det bara Irland, Luxemburg, Ăsterrike, Tyskland, Danmark, NederlĂ€nderna och Finland dĂ€r hushĂ„llen lĂ€gger en mindre del av sin totala konsumtion pĂ„ mat och dryck Ă€n i Sverige.
Indikator pÄ vÀlstÄnd
ââHur stor andel av inkomsten och konsumtionen hushĂ„ll lĂ€gger pĂ„ mat Ă€r oftast en vĂ€lstĂ„ndsindikator, sĂ€ger John Eliasson, prisstatistiker pĂ„ Statistiska centralbyrĂ„n, SCB.
ââI fattiga lĂ€nder brukar man vanligtvis lĂ€gga en större del av sin totala konsumtion pĂ„ mat.
Mattias Persson, Swedbanks chefsekonom, medger att han förvÄnas av siffrorna, men betonar att svenska hushÄllen kommer tvingas lÀgga en större del av konsumtionen pÄ livsmedel.
ââI reala termer har hushĂ„llen redan tvingats Ă€ndrat sin konsumtion radikalt. De har dragit ned pĂ„ klĂ€der, skor, inventarier och hushĂ„llsvaror för att i mĂ„nga fall ha rĂ„d att fortsĂ€tta konsumera det som Ă€r nödvĂ€ndigt , som livsmedel, el och bostadsrĂ€ntor, sĂ€ger han.
ââOm vi blickar framĂ„t tror vi att livsmedelspriserna kommer fortsĂ€tta öka ett tag till, och att alltmer av konsumtionen kommer att behöva gĂ„ till nödvĂ€ndiga varor som livsmedel.
Enligt SCB:s KPI-korg, som mÀter i vilken utrÀckning svenska hushÄll konsumerar olika varor och tjÀnster, stÄr livsmedel och alkoholfria drycker för 13,3 procent av den totala konsumtionen.
Deras statistikverktyg skiljer sig frÄn Eurostats, dÀr Àgande av boende inte ingÄr och dÀrmed inte rÀntekostnader kopplat till boende.
SCB har siffror pÄ konsumentkorgens utveckling som strÀcker sig sju Ärtionden tillbaka. Statistiken visar en successiv minskning av andelen i total konsumtion.
Svenska matpriser högre Àn genomsnittet
Ă r 1950 utgjorde mat och dryck 30 procent av korgen; 1990, före det svenska EU-intrĂ€det, bestod konsumentkorgen till strax över 15 procent av livsmedel â en nivĂ„ som i det nĂ€rmaste varit intakt sedan dess, med ett par procentuella nedgĂ„ngar efterföljande tvĂ„ Ă„rtionden.
Men matpriserna i Sverige ligger ÀndÄ pÄ en betydligt högre nivÄ Àn genomsnittet i Europa. Enligt Eurostats senaste studie för Är 2021 var de svenska matpriserna 18 procent högre Àn EU-snittet. Faktorer som pÄverkar Àr bland annat höga skatter och avgifter pÄ livsmedel, höga produktions- och distributionskostnader samt hög levnadsstandard.