Det gÄr lite för bra för Sverige. MÄnga svenskar konsumerar fortfarande för mycket för att inflationen ska normaliseras, enligt Mattias Persson.
ââEfterfrĂ„gan Ă€r för hög, sĂ€ger han.
För fÄ har det svÄrt
Uttalandet görs efter en ovÀntat hög inflationssiffra för september pÄ 6,5 procent, med prisökningar jÀmfört med mÄnaden före pÄ 0,5 procent.
ââSvensk konsumtion Ă€r starkare Ă€n vĂ€ntat. MĂ„nga kĂ€mpar och har det svĂ„rt att fĂ„ det att gĂ„ ihop. Men tyvĂ€rr Ă€r de för fĂ„, tror jag, för att vi ska dra ned pĂ„ konsumtionen, sĂ€ger han.
Det finns för mycket pengar kvar ute hos hushĂ„llen efter alla Ă„r med nollrĂ€nta och stimulanser â ojĂ€mnt fördelat dessutom, enligt Persson. Han pekar bland annat pĂ„ rapporter om ett starkt bokningslĂ€ge inför höstlovet och vinterns skidresor.
ââOch det Ă€r inte bara turister som kommer för att kronan Ă€r svag, sĂ€ger han.
Slutsatsen Ă€r tydlig och besk. Det krĂ€vs minst en â kanske tvĂ„ â rĂ€ntehöjningar till, enligt chefsekonomen. Dessutom tror han pĂ„ mer hotfulla rĂ€nteprognoser frĂ„n Riksbankens direktion framöver.
NÀra smÀrtgrÀnsen
Docent Fredrik N G Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, tror ocksÄ att Riksbanken mÄste höja rÀntan. Men han varnar för att vi Àr nÀra smÀrtgrÀnsen.
Dagens styrrĂ€nta pĂ„ 4 procent Ă€r lĂ€gre Ă€n det historiska snittet pĂ„ 4,75 procent. Men för kraftiga höjningar kan skapa onödigt svĂ„ra skuldkriser bland hushĂ„ll och företag, en krasch pĂ„ bostadsmarknaden eller en skenande arbetslöshet â processer som kan bli betydligt svĂ„rare att hantera Ă€n den inflations- och rĂ€ntechock vi nu befinner oss i.
DrĂ€nera ekonomin pĂ„ alla stimulanspengar som pumpats in dĂ€r med de stora stödköpsprogrammen 2015â2021, Ă€r Anderssons tips till Riksbanken.
"Det Àr dessa stimulanser som nu stÀller till det", skriver han i ett mejl till TT.
"Huvudproblemet Àr att Riksbanken har tillfört för mycket köpkraft i ekonomin", tillÀgger han.
Stimulanserna har i första hand gynnat förmögna hushÄll med höga inkomster, enligt Andersson.
"Det Àr dessa hushÄll som hÄllit konsumtionen uppe. HushÄll utan förmögenhet och med lÀgre inkomster har inte gynnats pÄ samma sÀtt och dÀr biter högre inflation och rÀntor sedan lÀnge", skriver han.
"VĂ€xelkurseffekter"
Erik Glans, inflationsexpert pÄ Konjunkturinstitutet (KI) pÄminner om att det Àr svÄrt att avgöra hur lÄng tid det tar för Riksbankens rÀntehöjningar att fÄ genomslag i ekonomin.
ââDet kommer med fördröjning. Det vet man. SĂ„ det kan ju vara sĂ„ att man har höjt tillrĂ€ckligt, men att man mĂ„ste vĂ€nta lite till för att se effekterna. Eller sĂ„ mĂ„ste man höja mer. SĂ„ kan det ocksĂ„ vara, sĂ€ger han.
Han noterar kraftiga prislyft för bland annat dataspel och tv-apparater i septembersiffrorna, upp med nÀstan 12 respektive 7 procent jÀmfört med föregÄende mÄnad. Priserna pÄ biljetter till idrottsevenemang och teatrar sticker ocksÄ ut.
TT: Ăr det efterfrĂ„gan som Ă€r för hög?
ââJag tror att det delvis Ă€r vĂ€xelkurseffekter och jag tror att det kan vara sĂ„ att enstaka branscher och företag Ă€nnu inte hunnit vĂ€ltra över alla kostnadsökningar de har haft, sĂ€ger Glans.
Det kan ocksĂ„ handla om vad proffsen kallar âbrusâ i statistiken, det vill sĂ€ga rena tillfĂ€lligheter, enligt KI-experten:
ââJag tror inte man ska dra allt för stora vĂ€xlar pĂ„ detta. Inflationstakten Ă€r ju Ă€ndĂ„ pĂ„ vĂ€g ned, sĂ„ den stora bilden hĂ„ller Ă€ndĂ„.