Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg något i januari. Indexet, en temperaturmätare för industrikonjunkturen, steg till 46,8 i januari, upp från 45,9 i december.
"Det är första gången på elva månader som indexet ökade men fortfarande utanför tillväxtzonen för sjätte månaden i rad", skriver Swedbank och inköpschefsorganisationen Silf i ett pressmeddelande.
Ett index under 50 anses visa på en tillbakagång i aktiviteten.
– Det är fortfarande en vikande tillväxttakt i industrin, men vi ser ändå en viss inbromsning. Nedgången har inte fortsatt i samma styrka som vi såg tidigare, så vi ser vissa tecken på att det här kan vara botten i industrikonjunkturen, säger Jörgen Kennemar, ekonom på Swedbank.
Positiva signaler
Han lyfter fram flera ljusglimtar, däribland positiva signaler kring produktionsplaner som vänt upp två månader i rad samt en förbättring av PMI-talen i Eurozonen och USA den senaste månaden.
TT: Vågar man tro på en vändning i industrikonjunkturen?
– Det är för tidigt att säga, det behövs lite mer data. Men vi kan ändå se att fallet har börjat bromsa in både i Sverige och i Eurozonen. Det ger förhoppning om att det kanske blir den milda recessionen som många pratade om för 2023, att det inte blir det djupa fallet som man var rädd för.
Samtidigt är osäkerheten kring omvärldsläget fortsatt stor och en rysk upptrappning av kriget i Ukraina kan skapa problem för industrin på sikt, enligt Kennemar.
"Extra tufft"
En ytterligare osäkerhetsfaktor är förstås den höga inflationstakten, som ökar pressen på centralbankerna att höja styrräntan ännu mer, vilket kan få indirekta följdverkningar på industrin i form av bland annat vikande efterfrågan från hushållssektorn.
– Har man en industriverksamhet inriktad mot hushållssektor, så blir det extra tufft om räntorna blir kvar på de här höga nivåerna, jämfört med industriföretag som investerar i förnybara energivaror, säger Jörgen Kennemar.
Sammantaget råder lågkonjunktur i tillverkningsindustrin, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson. Han beskriver rapporten som "dyster", men också i linje med förväntningarna.
"Mest oroande är att delindexen för nya ordrar var fortsatt låga. Även produktionen är fortsatt svag. Dessutom är nedgången i delindex för sysselsättning oroväckande eftersom det belyser risken för att företag inom kort kommer att minska personalstyrkan", skriver Torbjörn Isaksson i ett pressmeddelande.