De höga matpriserna har satt konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen under lupp.
Senast Konkurrensverket gjorde en större genomlysning av branschen var 2018. DÄ slog myndigheten fast att marknadskoncentrationen var hög ur ett europeiskt perspektiv, men att konkurrensen trots det fungerade relativt vÀl.
Sedan dess har koncentrationen ökat. De frÀmsta skÀlen till det Àr att Coop 2019 köpte upp lÄgpriskedjan Netto och att Axfood 2021 köpte Bergendahls grossistverksamhet.
Ska kolla konkurrensen
Inom e-handeln, som dock utgör en mindre andel av den totala mathandeln, har ocksÄ Mathem slukat konkurrenten Mat.se, och Axfood har i sin tur köpt in sig i Mathem.
I höstas började Konkurrensverket Äterigen att titta pÄ livsmedelsbranschen.
ââDet har hĂ€nt en del sedan 2018. LĂ€get Ă€r svĂ„rbedömt just nu. Det Ă€r en av anledningarna till att vi gör en bred genomlysning, för att till exempel se om nĂ„gra av prishöjningarna beror pĂ„ att konkurrensen inte fungerar sĂ„ bra som den borde, sĂ€ger Martin BĂ€ckström, enhetschef pĂ„ Konkurrensverket.
Till vintern vÀntas en större rapport frÄn myndigheten vara klar.
Den svenska livsmedelsbranschen domineras av tre aktörer: Coop, Ica och Axfood.
Ica Àr störst med över 50 procent av marknaden och under 2022 uppgick försÀljningen i dagligvaruhandeln till 307 miljarder kronor. De senaste Ären har Axfood gÄtt om Coop i storlek.
Konstant bransch
Under Axfoods paraply finns en rad butikskedjor, som Willys, Hemköp, Tempo, Matöppet och Handlar'n. Axfood Àger sedan 2021 ocksÄ 10 procent av Citygross.
LÄgprisuppstickaren Lidl hade 2021 en marknadsandel pÄ knappt 6 procent, enligt Dagligvarukartan som tas fram av bland annat Dagligvaruorganisationers förbund (Dlf).
Enligt Jonas Arnberg, detaljhandelsexpert och tidigare vd pÄ HUI, har den svenska livsmedelsbranschen sett ungefÀr likadan ut mÄnga Är.
ââEftersom de stora aktörerna har en sĂ„ pass stor andel av marknaden sĂ„ har dagligvaruhandeln varit hyfsat konstant i mĂ„nga Ă„r. Det stora som har hĂ€nt Ă€r e-handeln och lĂ„gprisutbudet. Det Ă€r tvĂ„ trender som dagligvaruhandeln i mycket har mött genom att köpa upp de nya aktörerna, sĂ€ger han.
Respekt för Lidl
Men det senaste Äret har den svagare konjunkturen och den höga inflationen börjat förÀndra branschen, enligt Jonas Arnberg.
ââDet gör att mĂ€nniskor i högre utstrĂ€ckning tittar pĂ„ lĂ„gprisalternativen. Lidl och Willys Ă€r vĂ€ldigt rĂ€tt positionerade. Att sĂ€lja mat, nĂ„got som mĂ€nniskor Ă€ter varje dag, Ă€r en ganska trygg bransch, men nu hĂ€nder det pĂ„ riktigt grejer, sĂ€ger han.
Enligt Jonas Arnberg har de stora jÀttarna respekt för vad som hÀnder pÄ Lidl just nu. NÄgot som han menar bidrar till konkurrenssituationen.
ââMan kan Ă€ndĂ„ sĂ€ga att aktörerna tĂ€vlar om att Ă„tminstone inte höja priset sĂ„ mycket sĂ€ger han.
FĂ„ grossister
NÀr det kommer till grossistledet konstaterar han dÀremot att det inte finns mÄnga alternativ för den som vill starta en butik idag.
ââOm du inte Ă€r Ica eller Coop sĂ„ Ă€r det bara att ringa Axfood.
Axfood, via Dagab, Àr efter uppköpet av Bergendahls, den enda grossisten i Sverige som sÀljer Àven till butiker utanför den egna koncernen. Det betyder att fristÄende aktörer som Matrebellerna och Direkten-butikerna mÄste köpa in frÄn Axfood.
Enligt Martin BÀckström pÄ Konkurrensverket Àr konkurrensen inom grossistledet viktig, eftersom det Àr via grossisterna som matbutikerna gör den största andelen av sina inköp.
ââDagligvaruhandeln brukar föra fram att stora grossister Ă€r en förutsĂ€ttning för att pressa priserna mot bland annat internationella livsmedelsjĂ€ttar, sĂ„ det kan pĂ„verka priserna positivt. Men det pĂ„verkar ocksĂ„ konkurrensen, men exakt hur vet vi inte i nulĂ€get, sĂ€ger han.
Han vill dock poÀngtera att en koncentrerad marknad inte behöver betyda dÄlig konkurrens.
ââDet finns risker. Men företagen kan trots en koncentration konkurrera stenhĂ„rt, sĂ€ger han.