NÀsta höst har det gÄtt 20 Är sedan en majoritet av de svenska vÀljarna sade nej till att införa euron som valuta i en folkomröstning. Sedan dess har kronan tagit rejÀlt med stryk.
FrÄn folkomröstningen den 14 september 2003 har den svenska valutan tappat 22 procent mot euron och nÀstan 30 procent mot dollarn. Och gÄr man tillbaka till 1970-talet har priset pÄ en dollar mer Àn fördubblats.
Oro bland utlÀndska investerare
Kursturbulensen har varit stundtals dramatisk, genom finanskrisen, eurokrisen och pandemin â och nu i Ă„r i Ukrainakrigets skugga, dĂ€r vi via energikris och pandemieffeker har hamnat i en historisk inflations- och rĂ€ntechock med nya historiska bottennapp för kronan under hösten.
ââAB Sverige borde ha en högre aktiekurs, det vill sĂ€ga en starkare krona. Men det har vi inte, sĂ€ger Robert Bergqvist, senior ekonom pĂ„ storbanken SEB.
Han beskriver kronan som undervÀrderad, med ungefÀr 10 procent, om man gör en analys av Sveriges ekonomiska förutsÀttningarna, de offentliga finanserna och hur landets affÀrer med omvÀrlden gÄr.
Det som tynger Àr den geopolitiska oron med ett krig i nÀromrÄdet och en energikris som slÄr hÄrt mot hela Europa, enligt Bergqvist. Minskad riskaptit i kölvattnet pÄ börsfall och ett utdraget prisfall pÄ bostÀder i Sverige Àr andra faktorer han kopplar ihop med kronans problem.
ââDet finns en oro bland utlĂ€ndska investerare kring den svenska bostadsmarknaden, hela fastighetsmarknaden. Hög skuldsĂ€ttning bland bĂ„de hushĂ„ll och kommersiella fastighetsbolag blir ett problem nĂ€r vi Ă€r pĂ„ vĂ€g uppĂ„t med rĂ€ntorna. Marknaden vill ha grepp om vad som hĂ€nder pĂ„ fastighetsmarknaden i Sverige innan de gĂ„r in och köper kronor, sĂ€ger han.
Bergqvist spelade en avgörande roll som ansvarig för penning- och valutapolitisk analys pĂ„ Riksbanken 1988â1997, dĂ„ den svenska centralbanken i ett sista försök att försvara en fast vĂ€xelkurs höjde marginalrĂ€ntan till 500 procent. Han har sedan dess fortsatt bevaka och analysera kronan pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll som ekonom pĂ„ SEB.
TT: Hur mycket ansvarar Riksbanken för att det ser ut som det gör?
ââSka du hitta syndabockar ska du ju titta pĂ„ drivkrafterna bakom inflationen. DĂ„ ska du i första hand söka i finanspolitiken globalt, sĂ€ger Bergqvist.
ââUnder pandemiĂ„ren uppgick de finanspolitiska stimulanserna globalt till 18 procent av BNP. Det Ă€r extremt. Och det pĂ„gick lĂ€nge, Ă€ven nĂ€r konjunkturen var pĂ„ vĂ€g upp, tillĂ€gger han.
"En rejÀl felbedömning"
NÀr det gÀller Riksbanken kan situationen ha förvÀrrats för kronan av att Stefan Ingves och hans direktion var sena ur startblocken med rÀntehöjningarna, enligt Bergqvist.
Riksbanken dröjde till den 28 april i Ă„r med att höja styrrĂ€ntan frĂ„n noll. DĂ„ hade svensk inflation enligt mĂ„ttet KPIF â dĂ€r borĂ€ntor rĂ€knats bort â lyft till över 6 procent och legat tydligt över Riksbankens mĂ„l pĂ„ 2 procent i nio mĂ„naders tid.
KPIF-inflationen har sedan dess fortsatt uppÄt till nÀstan 10 procent och vÀntas inte vÀnda nedÄt förrÀn en bit in i nÀsta Är.
ââRiksbanken gjorde en felanalys av inflationen. Det var det mĂ„nga som gjorde, men detta Ă€r ju centralbankernas uppgift. Det Ă€r ju dĂ€r kompetensen och kunskapen ska finnas, sĂ€ger Bergqvist.
ââDe har uppenbarligen inte haft förstĂ„else för inflationen och dess drivkrafter och dynamik. Det har varit en rejĂ€l felbedömning.
Bergqvist Ă€r Ă€ven kritisk till vad han beskriver som âslentrianmĂ€ssigaâ stödköp av vĂ€rdepapper.
ââDet borde man ha stoppat tidigare.
"Inte bra för svensk ekonomi"
Enligt Bergqvist Àr fördelarna med en försvagning av kronan i nulÀget begrÀnsat.
ââAtt kronan försvagas ytterligare nu ger inte sĂ„ mycket hjĂ€lp till svensk exportindustri. DĂ€remot förvĂ€rrar det inflationsproblemet. OvanpĂ„ höga energipriser och högre rĂ€ntor blir importerade varor dyrare i kronor.
ââDen hĂ€r svaga kronan Ă€r inte bra för svensk ekonomi.
Han ser dessutom allvarliga lÄngsiktiga problem med en svag krona, dÄ det kan fungera som dopning av svensk exportindustri.
ââEn undervĂ€rderad krona sĂ€tter svensk exportindustri i nĂ„gon typ av skyddsbubbla. DĂ„ kĂ€nner de inte trycket och behovet av strukturförĂ€ndringar, som finns dĂ€r ute. DĂ„ uppstĂ„r risken att vi tappar i konkurrenskraft, framförallt nĂ€r kronan sĂ„ smĂ„ningom kommer tillbaka till normala nivĂ„er.
ââDet kan bli ett bryskt uppvaknande.