Jättefynd av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna

Jan Moström, vd för statlig ägda gruvjätten LKAB, är mycket nöjd när han berättar om de sällsynta jordartsmetallerna som gömmer sig nere i underjorden i Kiruna. Metallerna är superheta, för de är helt nödvändiga för att kunna göra bland annat batterier och elmotorer. I Kiruna handlar det om Per Geijer-området, som är tänkt att bli LKAB:s nästa brytningsplats.

– Det är Europas största nu kända fyndighet. Fyndet vid Norra kärr vid Vättern är stort, men det här är större.

Han berättar att han har känt till förekomsten i nästan två år, men inte storleken på fyndet.

Järnmalmen vid Per Geijer-området i Kiruna innehåller ovanligt rikliga mängder av de sällsynta jordartsmetallerna. Han berättar att totalhalten i fyndet är 0,18 procent. Möjligen kan man tycka att det låter futtigt, men han förklarar att halter av dessa metaller brukar räknas i ppm, som innebär miljondelar, så att fyndet nu ändå handlar om procentandelar är stort.

En miljon ton

Nu uppskattar LKAB att det finns runt en miljon ton av de sällsynta jordartsmetallerna i den del av Per Geijer som hittills utforskats. Fast det kan vara mer än så när undersökningen går vidare.

– Fyndet är inte avgränsat. Vi har bara undersökt en liten del, säger Moström.

LKAB har pratat om fynd av sällsynta jordartsmetaller och fosfor tidigare, men det som är nytt nu är mängderna. Torsdagens offentliggörande får samtidigt extra genomslag av att hela EU-ledningen, inklusive influgna EU-korrespondenter, finns på plats i Kiruna för att uppmärksamma starten på Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.

För EU är det en stor nyhet, enligt Jan Moström, för det finns ingen utvinning av de sällsynta ämnena i Europa.

De sällsynta jordartsmetallerna är helt nödvändiga för att kunna genomföra skiftet från fossil energi till el, förklarar han. De finns i allt från batterier till vindkraftssnurror. Men som det är nu kommer de nödvändiga metallerna från Kina.

– I dag finns ett utbudsproblem, men utbudet måste nu öka. Kina är helt dominerande, både för gruvdrift och raffinering.

Riksintressen kan störas

Men det är en sak att hitta själva metallen, en annan att få upp den ur marken och förädla den. LKAB vill utveckla sitt fynd, men bedömer att det kan ta 10 till 15 år innan det kan bli aktuellt med brytning. Först handlar det om att få de nödvändiga tillstånden.

– Det är en utmaning. Det finns ett antal riksintressen som kan störas, som rennäring, Natura 2 000 och miljöpåverkan, säger Moström.

TT: Vill ni använda EU som "hävstång" inför tillståndsprocessen?

– Vi vill förklara hur världen ser ut, säger han, och pekar på beroendet av Kina och de ökade behoven framöver, och att EU konsumerar 30 procent av de metaller som utvinns, men bara står för 3 procent av brytningen.

"Glädjande nyhet"

En stor fördel med det nya fyndet är att metallerna ligger i det område där LKAB vill bryta järnmalm, förklarar han. På så vis behövs inte någon särskild infrastruktur för de sällsynta jordartsmetallerna. Men om det blir någon brytning beror på två saker, enligt Jan Moström.

– Hur marknaden och prisnivån ser ut, och hur tillståndsprocesserna går, säger han.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) vill inte göra någon bedömning redan nu av hur processen kommer att gå vidare.

– Men det är en stor och glädjande nyhet och den har potential att vara en fullkomligt avgörande komponent i den gröna omställningen, säger Busch på plats i Kiruna.

– Med det här exemplet så sätter vi Sverige på scen. Vi visar att Sverige på riktigt kan vara världsledande och visa vägen för hela EU om hur man kan kombinera högt uppsatt klimatmål med ekonomisk tillväxt, säger Busch.