Marknaden rÀknar med att KPIF-inflationen i april lyfter till 6,3 procent i Ärstakt, medan Riksbankens prognos ligger pÄ 5,9 procent, vilket kan jÀmföras med inflationsmÄlet pÄ 2 procent.
Men det Àr inte exakt hur hög inflationen blir en enskild mÄnad som Àr avgörande, enligt Stefan Ingves.
ââFramförallt Ă€r det bredden, sĂ€ger han nĂ€r TT tar upp frĂ„gan om vad han Ă€r mest orolig för inför torsdagens SCB-statistik.
BÄde varor och tjÀnster har stigit
Det Ă€r samma sak â alltsĂ„ hur utbredd inflationen har blivit â som pĂ„ kort tid fĂ„tt Ingves och hans direktion att överge synen pĂ„ den svenska inflationen som ett tillfĂ€lligt problem, som mer eller mindre skulle lösa sig sjĂ€lv.
ââDet som Ă€r viktigt att förstĂ„ och hĂ„lla ögonen pĂ„ Ă€r vad som hĂ€nder hĂ€r â dĂ€rför att nu har vi ett lĂ€ge om man tittar pĂ„ de senaste inflationssiffrorna dĂ€r bĂ„de varor och tjĂ€nster â och energi â har stigit i pris. DĂ„ fĂ„r du bredd pĂ„ det hela. Allt drar Ă„t samma hĂ„ll, sĂ€ger han.
ââOm allt drar Ă„t samma hĂ„ll Ă€r det Ă€nnu viktigare att fĂ„ stopp pĂ„ det hela, sĂ„ det hĂ€r inte permanentas och finner sin vĂ€g in i inflationsförvĂ€ntningarna. DĂ„ tar det lĂ€ngre tid att vĂ€nda pĂ„ det, tillĂ€gger han.
Riksbankens mĂ„l Ă€r nu att med rĂ€tt modell för Ă„tstramningar â rĂ€ntehöjningar och en avveckling av stödköpsportföljen som byggts upp under pandemin â fĂ„ till en mjuklandning. Tanken Ă€r att inflationen ska dĂ€mpas utan att penningpolitiken samtidigt drar ned svensk ekonomi i recession, med kraftigt ökad arbetslöshet och dramatik pĂ„ rĂ€ntemarknaden.
Behöver höja rÀntan ett antal Är
Ingves tror att det Àr möjligt, dÄ vi börjar resan frÄn en vÀldigt lÄg rÀntenivÄ och dÄ siktet inte Àr instÀllt pÄ nÄgra extrema rÀntor framöver.
ââOch vi ser ju inte framför oss nĂ„gra extrema rĂ€ntenivĂ„er i framtiden heller. MĂ„ vara att vi under ett antal Ă„r kommer att behöva höja rĂ€ntan, sĂ€ger han.
ââNĂ€r vi gĂ„r in i det hĂ€r i dagslĂ€get har vi ocksĂ„ haft en synnerligen god ekonomisk utveckling och vi har haft och har en god ekonomisk utveckling pĂ„ arbetsmarknaden, dĂ€r det finns gott om lediga jobb. Det gör att vi rĂ€knar med att saker och ting planar ut de kommande Ă„ren, tillĂ€gger han.
Den enda brasklappen Ă€r â Ă„terigen â inflationen. Eller som Ingves uttrycker det:
ââDet gör det förutsatt att vi har rĂ€tt i vĂ„ra inflationsprognoser och att det Ă€r möjligt att Ă„ ena sidan höja rĂ€ntan men Ă„ andra sidan höja rĂ€ntan ganska sakta under ett antal Ă„r.
Löner viktig pusselbit
Lönerörelsen, som hettar till nÀr nya avtal ska komma pÄ plats nÀsta Är, Àr en viktig bit i det penningpolitiska pusslet, enligt Ingves.
ââPenningpolitiken kommer sĂ€kert i nĂ„gon mĂ„n att pĂ„verkas av det som sker pĂ„ den kanten. Men man ska inte förestĂ€lla sig nĂ„gon finjustering av penningpolitiken relaterat direkt till lönerna, sĂ€ger han.
ââDet finns inte nĂ„gon koppling, ett till ett, nĂ€r det gĂ€ller löneökningar och rĂ€nteförĂ€ndringar. Det Ă€r upp till de som förhandlar löner att hantera den saken. Sedan fĂ„r vi se vad som kommer ut av det, tillĂ€gger han.
Enligt Ingves Àr lönernas utveckling bara Àr en del av allt beslutsunderlag som pÄverkar framtida rÀntebeslut.
ââMan fĂ„r göra en bredare bedömning av vad som sker i vĂ€rldsekonomin och i den svenska ekonomin och sedan bestĂ€mma sig för vad man tycker Ă€r lĂ€mpligt. DĂ„ blir lönerörelsen ett element i det. Men penningpolitiken Ă€r bredare och vidare Ă€n lönerörelsen.