Den kalla våren och bristen på regn har lett till dåliga vallskördar på flera håll på Gotland.

– Jag har fått in tre rundbalar per hektar vall, vi brukar få in mellan tio och tolv, säger Claes Berglund på Risungs gård i Rute.

På gården finns 450 tackor och 700 lamm. För att fodret ska räcka tvingas han skicka fler djur än vanligt till slakt.

– Jag vill inte slakta min moderbesättning men försöker att skicka alla lamm, säger han.

Det är inte bara skörden som är dålig utan även betet vilket gör att lammen kanske inte hinner växa tillräckligt inför slakten i höst då de ska väga minst 45 kilo.

– Blir det inte mer mat så blir de vinterlamm, då förlorar vi pälsen och det är en väldigt viktig del, säger han.

På gården kommer intäkterna till 50 procent från skinnen och 50 procent från kött.

Det är inte bara Risungs gård som har problem med att få fodret att räcka.

– På södra Gotland har en del fått in det de behöver, på norra Gotland och i Näs har det varit som värst. Även i Rute och Hall är det torrt, säger Anna Törnfelt, ordförande för LRF Gotland.

I nuläget är det heller inte lätt att köpa in foder.

– Ingen säljer något än utan man väntar till september för att se hur det går med tredje skörden, säger Anna Törnfelt.

Att skicka fler djur än planerat till slakt är heller inte helt enkelt.

– Folk drar ner på sina djurbesättningar och just nu är det slaktköer, inte bara på Gotland. Har du inte slaktanmält nu så får du räkna med tio veckors väntetid. Kommer det in extra djur så blir det köer, säger hon.

På Risungs gård har Claes Berglund lyckats köpa in en del foder, men han är ändå tveksam till om det kommer att räcka över vintern.

– Jag har offrat en spannmålsåker och sått in blodklöver i spannmålet som lammen betat av. Sedan har de fått foderraps och foderrova, det har varit räddningen i år.

Någon andra skörd blev det inte under sommaren då gräset vuxit så dåligt.

– Det har varit hårt det här i år, säger han.

På gården har han även åkrar i träda och trots att det vuxit gräs där så har han inte kunnat använda det som foder, något han är mycket kritisk till.

– Vi är skyldiga att ha en viss procent av marken i träda och oftast ställer man av en slåttervall. Hade jag fått slå där så hade det varit en annan sak, säger han.