Krönika
Polariseringen i nutida samhälle gör det inte bara svårt utan näst intill omöjligt att anpassa de ökade och utbredda torkperioder eller översvämningar till verkligheten.
I europeiska länder och Asien skapar regnet översvämning, i Amazonas pågår en torka som tar ifrån människor dess livsviktiga vatten och deras färdvägar längs floden. Den så viktiga lungan för övriga världen, Amazonas skogar brinner. Utan vatten är släckning omöjlig. Utan vatten överlever inte människan.
Vad letar samtliga på sina färder ut i rymden om inte vatten. Vatten är livets källa, men vanans makt fortgår. Å ena sidan arbetstillfällen i Slite, å andra sidan Tingstäde träsk och dricksvatten för Visby med omgivning. En diskussion som pågått i åratal och som Cementa försöker glida förbi med ett tillstånd som sträcker sig långt bortom tid och rum. Ja, jag kommer för alltid att kalla Heidelberg för Cementa hur mycket företaget än trixar och donar för att få fortsätta sin kalkbrytning.
Det är inte bara etnicitet och religion som skapar krig, det gör också vatten. Vattenbrist skapar konflikter. Med vattenbrist kommer vattentjuvar. Tankbilar som far fram i natten. Ligor som tömmer dammar på vatten.
Det är bara att konstatera att vatten finns antingen för lite av, en sommartorka visar på det, eller så finns det för mycket vatten och länder i östra Europa har fullt upp att ta hand om regnvatten. Eller så saknas vatten. Torra brunnar, torra dammar, torra flodbäddar.
Vågar man påstå att företag är vattentjuvar eller blir vattentjuvar? Det sägs att vattnet idag från Tingstäde träsk inte räcker för att bygga den planerade Visborgsstaden. Någon anledning till att bygget inte kommit igång finns, eftersom boende saknas.
97 procent av jordens vatten är salt. De övriga 3 procenten delas av land, sjö och flodliv. Gotland lever under somrarna med rädsla för torka och skräck för vattenbrist. Med andra ord lider vi av vattenstress. Klimatförändringar kommer inte att göra rädslan mindre. Tvärtom kommer stressen att öka om samtliga inblandade, politiker och företag, liksom hushåll inte kan samarbeta kring vattenbrist eller helt avstå från projekt och sysslor som skapar onödigt vattenbruk.
Det kräver inte bara anpassning till mindre vattentillgång eller plötslig flood, det kräver ny teknologi, men också ny vattenpolitik. Annars blir det ett stort socialt problem.
¨
Det måste till en balans mellan jordbruk, industri och övrig befolkning, som handlar om att ge och ta, framförallt ett samarbete med en lång framförhållning och planering av gemensamt vattenbruk. Avsaltning är inte lösningen.
Polariseringen är inte hållbar i vattenfrågan. Detta ständiga vi eller dom. Industri kontra hushåll. Tillväxt kontra klimatförändringar. Omförhandlar man inte vattenfrågan för framtiden, skapar en ny vattenpolicy så behöver du mer i plånboken för att betala katastrofalt ökade priser av dricksvatten.