Filip Reinhag: Förr förstod man sambandet mellan industrin och välfärden

Krönika

Endast Sverige svensk välfärd har. Eller är det så? Länge var Sverige och övriga nordiska länder udda fåglar i världen och Europa. En tredje vägens politik mellan USA och Sovjet. Ett bevis på att det går att kombinera en stark omfördelning med hög tillväxt och frihet. 

Vi var humlan som flög. Med jämlikhet som mål och medel byggdes välfärdsstaten ut med omfattande reformer som tog sikte, inte bara på att bekämpa den eländiga fattigdom som präglat Sverige i århundraden, utan också för att skapa förutsättningar för att svensk industri skulle skapa det välstånd som krävdes för en fortsatt hög ambition i reformtakten. 

Då förstod man att endast en hög tillväxt och produktionsökningar kunde skapa det utrymme som krävdes för att kakan inte bara skulle kunna fördelas på ett rättvist sätt utan också få växa sig större. Det var inte endast det högre skatteuttaget som betalade för pensionerna, förskolan, socialförsäkringarna och den utbyggda äldreomsorgen. 

Dessa reformer och många därtill har också byggt på att kakan vuxit sig stark genom omfattande satsningar på tillväxtfrämjande reformer. 

Sverige har i dag en av de bäst skötta ekonomierna i världen i den meningen att vi har en statsskuld som börjar bli farligt låg. Vi har ett ramverk som förvaltas och vårdas av nästan samtliga partier i Sveriges riksdag. Men vi har också enorma behov av investeringar. Kommuner och regioner tvingas till åtstramningar och kakan växer plötsligt inte i särskilt snabb takt. 

Vår låga tillväxt i kombination med en åldrande befolkning har försatt oss i en mycket utmanande situation. 

I dag har Sverige inte den högsta skattekvoten i Europa. Kan vi då förvänta oss att den svenska välfärden ska kunna prestera så mycket bättre än övriga länders? Sverige ligger på 8:e plats i en jämförelse med övriga EU-länder. Skattekvoten under 2023 var 41,4 procent, för 2024 sänks den ytterligare i synnerhet för de med högst inkomster. 

Omfördelningen och utrymmet för investeringar i välfärden minskar därmed medan förväntningarna på vad välfärdssystemet ska klara att leverera ökar hos befolkningen. Stora satsningar på försvar, på rättsväsende och polis tarvar omfattande resurser. 

Det går att i viss utsträckning klara högre ambitioner i välfärden utan höjda skatter, men det bygger på att produktionsökningarna täcker det behovet och att skattesystemet klarar att hämta hem de resurserna. 

I dagsläget sänks skatterna och Sverige har en mycket låg tillväxt. Den som utifrån de förutsättningarna samtidigt ropar efter höjda ambitioner för omsorgen, kortare köer i vården och ökade satsningar på trygghet har en del att förklara. 

Filip Reinhag (S)
Regionråd
Ordförande, Hälso- och Sjukvårdsnämnden