Serien “Vem mördade skolan” Ă€r intressant och viktigt.

Jesper Rönndahl leder programserien "Vem mördade skolan"

Jesper Rönndahl leder programserien "Vem mördade skolan"

Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Skola och utbildning2022-04-16 06:15
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Krönika

Skolan nationellt, och lokalt, Ă€r segregerad med alltför stora brister i likvĂ€rdighet. Elevers socioekonomiska förhĂ„llanden och bakgrund spelar för stor roll. År efter Ă„r ser vi hur pojkar presterar sĂ€mre Ă€n flickor och hur förĂ€ldrarnas utbildningsnivĂ„ spelar roll. 

Skolan Ă€r varje barns liv varje dag i mĂ„nga Ă„r. Skolan Ă€r ocksĂ„ arbetsplatsen för lĂ€rare och skolpersonal varje dag under hela arbetsliv. I skolan sker helt livsavgörande lĂ€rande varje dag. 

Den som vill lĂ€ra om skola kan följa Jesper Rönndahl i serien “Vem mördade skolan”. Intressant och viktigt. Första avsnittet handlade om kommunaliseringen. Det andra om friskolereformen. Det var inte en skola för alla lĂ€ngre. IstĂ€llet ska skolor vĂ€ljas, som man vĂ€ljer mjölk eller hantverkare till sin renovering. Valfrihet lĂ„ter ju bra. 

Trots OECD:s varningar gick den dĂ„varande Bildt-regeringen snabbt vidare. Hela det sĂ„ framgĂ„ngsrika svenska skolsystemet gjordes om och den framgĂ„ngsrika svenska skolan gick frĂ„n förebild till varnande exempel. Redan dĂ„ varnades för ökad segregation, sĂ€nkt likvĂ€rdighet och ökade kostnader. 

Nu har tid gĂ„tt och vi vet att det OECD förutspĂ„dde stĂ€mmer. Ökad segregation och mindre likvĂ€rdighet Ă€r ett faktum. Engagerade, utbildade och svensktalande förĂ€ldrar vĂ€ljer i högre grad skola till sina barn. Barn med kort kötid, till exempel för att man nyligen kommit till landet, fĂ„r aldrig plats i friskolan. I mĂ„nga friskolor finns dĂ€rav mer homogen och vĂ€l anpassad elevgrupp som inte krĂ€ver extra insatser. De Ă€r dĂ€rmed ekonomiskt effektiva. En friskola behöver aldrig ta samma ansvar som den kommunala för ALLA. 

Det kostar mer ocksĂ„ Ă€ven pĂ„ Gotland. I barn- och utbildningsnĂ€mndens underlag inför budget 2023 stĂ„r att lĂ€sa att nĂ€r Innovitaskolan utökade sin verksamhet till tvĂ„parallellig uppstod ett elevtapp i den kommunala skolan om 140 elever vilket motsvarar 11 miljoner kronor. Elevtappet och de dĂ€rav minskade intĂ€kterna finns spritt pĂ„ flera skolenheter. Antalet klassrum mĂ„ste vara kvar, antalet lĂ€rare ocksĂ„ och dĂ€rmed alla kostnader. 

Vad gör vi dĂ„ frĂ„n Region Gotland? Jo, vi skjuter till nya pengar för behovet. Dessa ökar priset per elev, som ocksĂ„ tillfaller friskolan som kan göra Ă€nnu större vinst. OcksĂ„ i efterhand kompenseras friskolorna nĂ€r stora ekonomiska hĂ„l uppstĂ„r i kommunernas skolbudgetar. OcksĂ„ hĂ€r. Inte mer effektivt utan tvĂ€rtom. 

Detta system minskar kommunernas möjlighet till stordriftsfördelar som Ă€r avgörande för effektiv verksamhet. All planerbarhet gĂ„r förlorad. 

Nu behöver vi tĂ€nka om. Socialdemokraterna har lagt fram tvĂ„ skarpa förslag för att det ska bli mer rĂ€ttvist skolval och rĂ€ttvisare fördelning av skolpeng. Alla före detta allianspartier röstade emot det i riksdagen. 

Stefan Nypelius (C) skrev hÀr bredvid i mÄndags att Socialdemokraterna vill kasta ut barnet med badvattnet med dessa förslag. IstÀllet för enkel retorik borde Alliansen och Nypelius se vad som faktiskt Àr effekten hÀr och i landets kommuner av det nuvarande systemet.

Meit Fohlin (S), oppositionsrÄd

Gotlands Folkblad

Krönikan Ă€r publicerad pĂ„ Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna Ă€r skribentens egna och speglar inte nödvĂ€ndigtvis ledarsidans hĂ„llning.