Utsläppen är en större utmaning än prisökningen

VISBY 20190828
Gotlandsfärjan Visby. 
Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080

VISBY 20190828 Gotlandsfärjan Visby. Foto: Fredrik Sandberg / TT / kod 10080

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sjötransporter2023-01-30 07:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

Replik på Erik Franssons tankar. Erik antyder att jag skulle fixa Gotlandstrafiken om jag fick nya färjor vilket är att missförstå mig på det grövsta. Skulle jag varit lika ung som Erik så kunde det eventuellt varit en spännande utmaning. Jag har som deltidspensionär fult fokus på Enduro, paddel, tennis och Beachvolleyboll. Erik har även missförstått vem som tar risken och betalt kalaset. Det är inte rederiet som betalar färjorna utan det är staten och vi resenärer. Om Erik inte förstått det hela så skriver man av färjorna på 10 år och är då betalda. Ett nytt avtal med staten måste vara på 10 år då får vi flera rederier som bygger nya färjor som både miljömässigt och kapacitetsmässigt är anpassade till dagens behov. 

Av någon anledning så är det ingen på ön som vill prata miljö i en tid då miljö kommer på första andra och tredje plats. Nästan alla som exporterar från Gotland undviker att redovisa sina miljöavtryck på färjan och så verkar det förbli. En dag vaknar konsumenterna och vill på riktigt veta vilka avtryck deras produkter gör och då får många på ön en extra spännande utmaning.

Varken företagsledare, branschorganisationen, journalister eller vår landshövding ägnar utmaningen en tanke. Jag hävdar att utsläppen är en betydligt större utmaning än prisökningen som kommer att skena ännu mer när resandet går ner på grund av högre priser och när handel med utsläppsrätter kommer att börja gälla sjötransporter.

När rederiet skulle utveckla en trettio år gammal idé så byter man till gas vilket minskade utsläppen med 20 procent. I dag har rederiet inte råd med gas därför släpper man nu ut 25 procent mer koldioxid och är en miljövärsting i Östersjön. Fartygen som sattes in 2020 är i övrigt lika omoderna som de som byggdes på 90 talet. Dagens fartyg är så omoderna att trafiken släpper ut cirka 4 gånger så mycket koldioxid som dess föregångare gjorde på 80 - 90 talen. Under samma tid har bilar, lastbilar, bussar och flyg minskat sina utsläpp med minst 50 procent vilket borde få några att fundera. 

Behovet med de nya fartygen var egentligen miljövänligare och mer bilplatser samt hytter då man väljer att köra omöjliga natt-turer. Resultat blev färre hytter, färre lastbilsmetrar och samma dåliga miljöprofil som ritades på 90-talet. Hur det kunde bli så tokigt borde Håkan Johansson svara på. När skall Gotland ta miljöproblemet på allvar med Gotlandstrafiken och vad tror Erik F om varför alla på ön blundar för miljöfrågan? 

Pigge Werkelin 

Svardirekt

Okej, jag borde skrivit att Pigges koncept skulle fixa Gotlandstrafiken om de bara fick nya färjor. Men som jag skrev så är det en risk att bygga nya färjor om man inte med stor säkerhet vet att man sen kan få användning av dem. Annars hade trafikverket haft ett flertal rederier att välja på vid varje upphandling. Så även om någon tar tag i Pigges koncept behöver de år av förberedelser innan de ens har en ny färja i sjön. Och därefter kan de hoppas att de vinner upphandlingen av Gotlandstrafiken, för det är först då man kan skriva av dem på tio år. Så det är en risk som inget annat bolag vågat ta, vilket i sig är ett problem, med nuvarande upphandlingsregler.

Det finns de som tar miljön på största allvar. Exempelvis regionen. Men problemet med en Gotlandstrafik med mindre klimatpåverkan är vem som ska stå för kostnaderna. Visst kan man minska hastigheten på överfarten, men då blir det vi gotlänningar som får lida. Man kan också kräva hypermoderna drivmedelssnåla motorer men frågan är om de ens finns i dag. Om de finns ska man också bygga en färja omkring dem. Och den vanliga frågan kommer tillbaka som en bumerang. Vem ska betala för vår landsväg?

Det fick bli sista ordet i den här debatten om Gotlandstrafiken och jag tackar Pigge Werkelin för hans brinnande engagemang i frågan.

Erik Fransson

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.