HÄller vi pÄ att tappa greppet om mÀnskligheten?

De baltiska flyktingarna tog sig över Östersjön till Sverige i fartyg som knappt flöt och som sĂ€llan var sjövĂ€rdiga.

De baltiska flyktingarna tog sig över Östersjön till Sverige i fartyg som knappt flöt och som sĂ€llan var sjövĂ€rdiga.

Foto: Pressens Bild

Politik2023-12-06 06:35
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Krönika

HÄller vi pÄ att tappa greppet eller har vi redan slÀppt greppet om mÀnskligheten? Integration, tvÄngsförflyttning. Religion och kultur. Det inte statsmakter kan reda ut, förvÀntas tron pÄ Gud att lösa.

Sent skall syndaren vakna, som det sĂ€gs. Vi stĂ€lls inför faror. Okontrollerbara hĂ€ndelser som Jimmie Åkesson skapar mĂ„ste vi ta oss an. Bemöta. Sluta sucka eller som med Trump skratta bort. Fake news blev vardag. Clowner Ă€r ödesdigra.

Man behöver bara se bakĂ„t för att veta hur man bör gĂ„ framĂ„t. Integration fanns med baltflykten efter andra vĂ€rldskriget. De fick vĂ€lja bostadsort. Med arbetskraftsinvandring pĂ„ 60-talet kom jugoslaver, italienare till ASEA. Behovet var stort tills arbetsmarknaden öppnades ocksĂ„ för kvinnor 

2015 tillkom vid invandring tvÄngsförflyttning. NÀr mÀnniskor började rota sig pÄ smÄ orter blev Integrationsverkets ekonomi viktigare och tvÄngsförflyttning frÄn söder till norr tog fart. Vem minns inte bussarna dÀr folk mot sin vilja sÀndes norrut för att fylla flyktingförlÀggningar. De vÀgrade lÀmna bussen. OförmÄgan att frÄn ovan dÄ inse vad som redan fallit pÄ plats, folk som fann varann pÄ olika orter, har i stÀllet gett staten merkostnader i nutid.

Integration följde jag i Sydafrika frĂ„n 1992. I ett land man tvĂ„ngsförflyttade hela folkgrupper oavsett om de var svarta eller fĂ€rgade, kristna eller muslimer och vĂ€stvĂ€rlden sĂ„g pĂ„. Den svarta och fĂ€rgade befolkningen bussades in varje dag till verkstĂ€der och hushĂ„ll. Levde trĂ„ngt och oerhört pĂ„vert i sina kĂ„kstĂ€der. 

Demokratin inföll 1994. Bara vita ansikten fanns pĂ„ plats i restauranger, affĂ€rer och konsertsalar. SĂ„ plötsligt kunde det dyka upp ett svart ansikte i en matservering. NĂ„gon rĂ€knade klĂ€der jag ville prova, högst 4 i provhytten. En vit överkucku kollade i sin tur expeditens arbete. 

Jag glömmer aldrig nĂ€r jag upptĂ€ckte ett svart ansikte i orkesterdiket i konserthuset eller fĂ€rgade medlemmar i kören. För att inte tala om kyrkan dĂ€r vi plötsligt sjöng psalmer pĂ„ sprĂ„ken engelska, afrikaans och xhosa. Ingen vit församlingsmedlem förstod varför man sjöng samma xhosa psalm om och om igen, att det var en meditativ ramsa att skapa inre lugn. 

En köpmarknad kom plötslig pĂ„ plats i de fĂ€rgades kĂ„kstad Mitchells plain. Den övriga befolkningen handlade pĂ„ vĂ€gen hem frĂ„n arbeten pĂ„ sina vita arbetsplatser. Universiteten öppnades. 1999 undervisade jag den första svarta studentgruppen i journalistik vid Grahamstowns universitet. Ingenstans Ă€n i Sydafrika, Namibia eller Zimbabwe dĂ€r rasĂ„tskillnad praktiserats var det enklare att förstĂ„ vad integration innebar. Det var bara att kolla hudfĂ€rg i vilken institution eller företag jag Ă€n befann mig. 

Runt Kapstaden fanns pĂ„ den hĂ€r tiden fĂ„ vinfarmer. Lantarbetares förhĂ„llanden förĂ€ndrades inte i en hast. Det fĂ€rgade arbetsfolket bodde i skjul pĂ„ gĂ„rdens marker med skolgĂ„ng för barn. 

SÄ smÄningom flyttades arbetare utanför gÄrdarna. Det byggdes smÄ radhus utanför stÀderna. Inte inom stadsgrÀnsen. NÀr svarta flyttade in i de vita förorterna, flyttade de vita ut.

Ligga sida vid sida pÄ kyrkogÄrden oavsett hudfÀrg eller religion gÄr inte Àn, inte heller i Sverige.

Gotlands Folkblad

Krönikan Ă€r publicerad pĂ„ Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna Ă€r skribentens egna och speglar inte nödvĂ€ndigtvis ledarsidans hĂ„llning.