Ingrid Thunegard: Öbors enighet krävs för att bemöta Destination Gotland

Krönika

Man lutar sig tillbaka och suckar. Öborna klagar över matpriser och elkostnader men köar från tidiga morgonen för en affärsöppning i Visby. Vad skall man säga? Det finns inget att säga. Inte vandrar samma människor ner till färjeterminalen och protesterar mot de kommande färjepriserna. Destination Gotland delar inte ut något gratis. Det gör uppenbarligen Dollarbutiken. 

Man tar sig för pannan. Det har gått tio år sedan vi kämpade med landsbygdsupproret. Vi, olika människor, hade gått samman för att tydliggöra att vi ville ha en förändring. Uppmärksamma landsbygdsfrågor. Till mångas besvikelse fick alla lokala frågor plötsligt ge vika för färjefrågan, prissättning och nya upphandlingar i färjetrafiken.

Gotlandsupproret uppstod med nya människor, nya intressenter. Ingen som ideellt och för egna pengar arrangerade demonstrationen” Havet vår landsväg” kunde förutspå att det skulle vandra 7 000 personer i upproret för att få till stånd en förändring i färjefrågan.

Vad skapade Gotlandsupproret i denna stund om inte en omgående värdemätare på missnöjet kring färjetrafiken. Ilskan förtydligades över en enda timme på gator och torg. Ingen kunde låtsas som om inte missnöjet fanns, inte ens regeringen. Tyvärr fanns det en del herrar som kvävde protesterna genom att köra sitt eget race.

Ett uppror har ingen väloljad organisation. Ett uppror har inga medel att tillgå. Ett uppror bygger på den ideella kraft som finns bland de människor som är pådrivande i ett uppror. Den enighet som växt fram mellan människor spräckte Pigge Werkelin och andra med sina egna ohållbara idéer. En möjlighet att öppna upp för en förändring gick de emot. Det skulle till en ny färjelinje. Pigges egna färjelinje, hej och hå. Enighet var det inte tal om. Här kommer jag och jag vet bäst, bestämde sig herr Werkelin och hans anhängare för. De ville också som Destination Gotland inkassera pengar. Och hur det gick med den nya färjelinjen de skulle skapa som konkurrens, det vet vi. Ö - Linjen fanns där som ett tydligt exempel från förr på hur det kan gå. Ö -linjen kom åtminstone igång. Pigges grekiska fiasko känner vi till och glömmer helst.

Inom ett uppror finns alltid olika vägar att lösa framtidsfrågor på. Precis som det sker i dagspolitiken. Olika intressesfärer möts. Idag handlar det om överfartstider, utsläpp och priser. 

Uppror finns det föga. Bönder och företag har fått för vana att kräva ersättning i alla lägen. Kompensation är lösenordet, inte Havet som landsväg. Att gå samman från norr till söder från land till stad är det inte tal om. Vem orkar anstränga sig. Det är enklare att sitta vid köksbordet och klaga. Någon annan får ta i håll med färjetrafiken. Enighet i svåra frågor är gotlänningars sämsta gren.