Vi vill se en matte-Zlatan!

Mattesnille i Falun. Mohammed Altoumaimi sägs ha knäckt en matematiska nöt: de så kallade Bernoullitalen.Foto: Ulf Palm/SCANPIX

Mattesnille i Falun. Mohammed Altoumaimi sägs ha knäckt en matematiska nöt: de så kallade Bernoullitalen.Foto: Ulf Palm/SCANPIX

Foto: ULF PALM

Gotland2009-08-25 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Finns det egentligen något viktigare, än att ge våra barn och ungdomar en god, likvärdig utbildning? Vi lärare och studie- och yrkesvägledare inom Lärarnas Riksförbund är övertygade om att svaret är nej. En god utbildningsstandard är en förutsättning för Sveriges forstsatta utveckling inom alla områden, på alla nivåer.
Den svenska skolan tappar mark mot omvärlden och lärarna är bland de sämst betalda i Europa, samtidigt som Sverige vill vara en kunskapsnation. Och det är eleverna som får betala priset.

Obehöriga lärare, eller lärare som inte är utbildade i de ämnen de sätts att undervisa i, lärartimmar som går till annan personal för att fylla tjänster, stora klasser och otillräcklig tillgång till kvalificerad studie- och yrkesvägledning, gör att den svenska skolan långt ifrån är vad den skulle kunna vara. Många lärare har dessutom varslats och en del av dem har blivit uppsagda i lågkonjunkturens fotspår. Detta sker när vi redan nu kan konstatera att fler än var tionde högstadieelev saknar gymnasiebehörighet när de går ut nian.

Lärarnas Riksförbund värnar tanken om en nationellt likvärdig skola, men samtidigt måste den också vara likvärdig på individnivå. Varje elev ska kunna nå randen av sin förmåga. Då växer man och utvecklas som människa. I dagens skola är det ofta så klassernas storlek leder till att de allra duktigaste eleverna måste hänvisas till att klara sig själva då lärarens tid inte räcker till alla. Alla har rätt att känna samma stimulans och det skulle vara möjligt med mindre klasser. En matte-Zlatan! Varför inte? Har man fallenhet för matte, ska det vara fullt möjligt i vilken skola som helst i Sverige!

n annan viktig förutsättning är givetvis att eleverna har högutbildade lärare för att de ska få ut det mesta möjliga av sin tid i skolan. På 70- och 80-talen var läraryrket lika högt skattat som läkare och jurist. Det gick fler sökande på varje utbildningsplats på lärarutbildningen, än på läkarutbildningen vissa år! Vi kan inte fortsätta att devalvera läraryrket, då devalverar vi skolan. Läraryrket måste uppvärderas - för Sveriges skull.
Uppvärdering - ökad status - tror vi skulle följa med ett beslut om legitimation för lärare. Lärare är myndighetsutövare när de sätter betyg. Betyg kan vara avgörande för ungdomars framtid och Lärarnas Riksförbund hävdar att endast legitimerade lärare ska ha rätt att betygsätta elever. Det handlar om elevers rättsäkerhet.

Lärarnas Riksförbund hävdar att kommunaliseringen av skolan var ödesdiger för likvärdigheten. När skolan blev en kommunal angelägenhet blev den plötsligt avhängig kommunens ekonomiska situation. Skolan kunde få olika resurser beroende på var i Sverige den fanns. Vi arbetar för att man ska tillsätta en utredning som tittar på konsekvenserna av kommunaliseringen och att politiker ska våga agera, när man kartlagt och utvärderat dessa. Så länge kommunen är huvudman för skolan är det nödvändigt att staten öronmärker pengar till skolan som verkligen måste gå till skolan.

Varför skjuta sig själv i foten?
På Gotland har politikerna formulerat mål som innebär att det är OK att ha ett antal ungdomar som vi lämnar därhän, trots att skolans uppdrag är att alla ska nå minst upp till en nationellt fastställd nivå. Vi ska visserligen minska antalet som saknar kompletta betyg, men varför inte sätta målet där det självklart borde vara - att alla ska klara målen?
Ingen torde vara förvånad över att svaret är att det kostar pengar. Vi har en ekonomisk situation i Gotlands kommun som är bekymmersam, minst sagt. Det måste sparas pengar inom alla områden och varje sten ska vändas på. Hårda politiska diskussioner om vilka områden som ska prioriteras förs redan nu och de kommer sannolikt att intensifieras. Den gotländska skolans hopp får stå till att vi har politiker som kan värna skolans intressen och på ett övertygande och insatt sätt argumentera för att vi måste satsa resurser på det viktigaste vi har - våra barn och ungdomar. De ÄR vår framtid! Att spara på dem är att skjuta sig själv i foten. Vi måste tänka nytt - skolan är inget kostnadsställe utan den viktigaste investeringen vi har att göra! Det får inte vara så att, när det kommer till kritan, man hellre bygger en ny rondell än satsar pengarna på lärarna, eleverna och skolan.

För Gotlands del är en hög utbildningskvalité en av de allra viktigaste faktorerna när det gäller att nå de mål politikerna har formulerat gällande Gotlands framtid, menar vi inom Lärarnas Riksförbund. Det gäller utbildning inom alla skolformer och på alla nivåer.

Skolans Dag är i dag, 25/8. Skolans Dag instiftades av Lärarnas Riksförbunds Kongress 2008 i syfte att uppmärksamma vår centrala ståndpunkt att alla elever har rätt till kunskap och en likvärdig skola - oavsett social bakgrund eller boendeort.
Här på Gotland uppmärksammar vi dagen genom att bjuda makthavare på tårta och informera om vad Lärarnas Riksförbund står för när det gäller centrala frågor för svensk skola. Senare i höst kommer en paneldebatt att äga rum där lärare, elever, föräldrar och lokala skolpolitiker kommer att diskutera vad kvalitetsbegreppet innebär när det gäller utbildning.
Läs mer om