Vi har alla ett ansvar

Gotland2009-01-28 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Jag ska aldrig mer i mitt liv vara passiv." Det utbrast en av ungdomarna när vi var på besök i Auschwitz tillsammans med Emerich Roth.
Hela den grymma sanningen blev plötsligt väldigt tydlig för henne.
Att det var verklighet att cirka 6 miljoner judar mördades i Förintelsen, däribland Emerich Roths föräldrar och syskon.
Att ytterligare cirka 7 miljoner mördades av nazisterna. Det var kristna polacker, sovjetiska krigsfångar, homosexuella, handikappade, motståndsmän m.fl
Det stod så klart för oss vid detta besök, att det var de många människornas passivitet och de många människornas lydnad, som gjorde detta folkmord möjligt.

Hade man varit uppmärksam när de första tecknen kom, hade många sagt ifrån när diskrimineringen av judar, homosexuella och andra började. Hade läkarna, fångvaktarna, lokförarna, statistikerna och alla andra som var länkar i den kedja som ledde fram till mördandet inte lytt order utan vägrat göra just sin uppgift hade Förintelsen inte varit möjlig.

Men det fanns de som gjorde motstånd. Modiga människor som med fara för sina egna liv protesterade och/eller gömde judar och andra som var målgrupp för Förintelsen. Vilket civilkurage! Men de var inte tillräckligt många. Jag beundrar dem så mycket, liksom jag beundrar de personer som vågar göra motstånd i diktaturer idag.

Den 27 januari varje år högtidlighålls Förintelsen Minnesdag, den dag 1945 då Auschwitz - ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger befriades. På många håll i Sverige och i världen anordnas aktiviteter den dagen, så också på Gotland. Varför gör vi det?
Vi gör det inte bara för att lyfta fram det som hände under andra världskriget utan också det som hänt och händer i nutid. Här i Visby var en av de medverkande Lisbet Palme som föreläste om hur barn drabbas av krig och tog bland annat upp barnen i Rwanda, Burundi och Gaza.
Vi gör det också för att vi vill bekämpa intolerans, främlingsfientlighet och rasism i dag. I Sverige och världen. Också här på Gotland.

Av erfarenhet vet vi att i ekonomiskt sämre tider och ökad arbetslöshet ökar grogrunden för intolerans och rasism. Det gäller att se upp, att vara uppmärksam och se tendenser. Att inte vara passiv. Att säga ifrån om vi i vår vardag ser och hör någon säga eller utföra en handling som bygger på intolerans, främlingsfientlighet eller rasism. Om vi ser att någon behandlas illa på grund av hudfärg, religion, handikapp eller sexuell läggning.

Historien visar oss med smärtsam tydlighet vad det kan leda till om vi inte säger ifrån, om vi inte reagerar.
Albert Einstein tänkvärda budskap kan vi behöva ta till oss: "Världen är alldeles för farlig att leva i - inte på grund av de människor som gör det onda, men på grund av de människor som står bredvid och låter dem göra det."
Ingen får diskrimineras. Vi måste alla stå upp för det alldeles självklara, att alla människor har lika mycket värde.
Vi har alla ett ansvar.
Läs mer om