Vi behöver veta mer om sjukskrivna kvinnor
Foto: ERIK G SVENSSON
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det finns ytterligare en risk för kvinnor. Om arbetsgivare räknar med att de kommer att vara mer frånvarande från arbetet än män finns en påtaglig fara för att kvinnor halkar efter i karriären och löneutvecklingen. Därför är det viktigt att bekämpa de strukturella faktorer som ligger bakom den högre sjukfrånvaron bland kvinnor.
Det krävs framförallt ökad kunskap om varför kvinnor är mer sjuka och vad man kan göra åt de skillnader som finns. Därför har regeringen avsatt 41 miljoner kronor till tre olika projekt som rör kvinnors sjukfrånvaro.
Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) får 6 miljoner kronor för olika forskningsprojekt som handlar om kvinnors och mäns sjukskrivningar. Karolinska Institutet (KI) tilldelas 10 miljoner kronor för projekt om kvinnors ohälsa och sjukfrånvaro. De ska exempelvis belysa om det finns det skillnader i hur långtidssjukskrivna kvinnor och män upplever att de blivit bemötta inom sjukvården och Försäkringskassan och hur detta påverkar återgång i arbete. Dessutom satsar regeringen 25 miljoner kronor på åtgärder där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstingen och kommunerna samverkar för att ge ett samlat stöd till människor som annars riskerar att hamna mellan stolarna.
Regeringens förhoppning är att dessa projekt ska kunna ge mer kunskaper om orsakerna till kvinnors ohälsa och även lägga en grund för offensiva åtgärder. Med mer kunskap kan vi också genomföra åtgärder som tydligt riktar sig till kvinnor och kvinnors sjukfrånvaro. Det kan handla om ett ändrat bemötande i vården, bättre samverkan mellan olika myndigheter eller ökad kunskap hos beslutsfattare.
På sikt kan vi då minska gapet mellan kvinnors och mäns sjukskrivningar. Det vill regeringen och det är något som framförallt gynnar kvinnor.