Värna domstolarnas förtroende
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Idag är långsam handläggning den vanligaste orsaken till att Justitieombudsmannen kritiserar landets domstolar. Även om insatser på senare tid har gjort att de totala balanserna (antalet oavgjorda mål) i domstol förra året var de lägsta på hela 2000-talet finns mycket kvar att göra.
Vi behöver tänka brett och delvis annorlunda för att komma till rätta med det problem som långa handläggningstider i domstol är. Varje gång som någon har fått vänta för länge på ett viktigt beslut är det ett misslyckande. När riksdagen inom kort ska besluta om en ny lag är det ett nytt sätt att ge den enskilde mer inflytande. Det kommer genom den nya lagen om förtursförklaring, som börjar gälla den 1 januari 2010, att bli möjligt att på ett handfast sätt skynda på sitt eget mål eller ärende genom att begära förtur hos domstolen, som därefter ska se till att målet/ärendet prioriteras om det rör sig om en oskälig fördröjning. Detta är en bra reform som ger motiv till att ha rutiner för att undvika att mål och ärenden faller mellan stolarna eller av andra skäl drar ut på tiden i onödan.
Men det räcker inte för att komma åt vad som i brottmål i hög grad bidrar till väntan, nämligen inställda förhandlingar. Var fjärde huvudförhandling i brottmål ställs in, enligt en aktuell rapport från Domstolsverket.
Den vanligaste orsaken är att den åtalade inte har gått att delge kallelse till förhandlingen. I de flesta fall ställs rättegången in samma dag och brottoffer och vittnen tvingas vända i dörren. Problemet är lika stort idag som för tio år sedan - mycket lite har gjorts - eller har i vart fall gett resultat.
Det är inte acceptabelt att så många rättegångar ställs in. Förutom den extra påfrestning det innebär för brottsoffer och vittnen tar det tid för domstolspersonal, advokater och åklagare i onödan. Det rimliga och nödvändiga är att ställa högre krav på den som är åtalad för ett brott. Har han eller hon meddelat en adress och informerats om att post är på väg borde det mer än idag kunna förutsättas att posten har tagits emot. Den åtalade skulle därmed anses delgiven en kallelse, utan att ett mottagningsbevis måste ha sänts tillbaka eller en stämningsman måste ha sökt upp den åtalade.
Det gör det möjligt för domstolen att döma för enklare brott utan att den åtalade är på plats, förutsatt att brottet kan utredas med hjälp av skriftligt material och förhör. Det kan också diskuteras om inte denna möjlighet - att döma i utevaro - borde vara större än vad den är idag.
Vi behöver värna allmänhetens förtroende för domstolarna. Central är självklart att dömandet håller en hög och jämn kvalitet. Viktigt är också att bemötandet från domstolspersonalen är bra och att domar är utformade så att de går att förstå. Liksom alltså rättvisa i rimlig tid.
Den nya lagen om förtursförklaring i domstol är ett viktigt steg på vägen för att korta handläggningstiderna. Vi behöver sedan gå vidare med insatser mot inställda brottmålsförhandlingar.