Varför skrämma med kärnkraften?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Anledningen var att Harrisburg var en tryckvattenreaktor inrymd inne i en inneslutningsbyggnad medan Tjernobyl var en vattenkyld grafitreaktor som saknade inneslutningsbyggnad.
I Harrisburg, USA, havererade en kärnreaktor för 28 år sedan. Det var en tryckvattenreaktor. Olyckan berodde på ett stopp i matarvattenpumparna till ånggeneratorerna.
På grund av feltolkning av händelseförloppet fylldes inte vatten på, varför reaktorhärden till stora delar torrlades och nådde temperaturer kring 1 900 C. Den smälte då delvis och rasade ihop.
Först efter cirka 16 timmar lyckades man få igång kylvattencirkulationen så att ytterligare skador förhindrades.
Reaktorn var - som alla västerländska reaktorer - placerad i en inneslutningsbyggnad av betong.
Det allra mesta av de frigjorda radioaktiva ämnena stannade inom anläggningen och kunde samlas upp. Olyckan ledde till en total förstörelse av reaktorn. Den har sedan delvis monterats ned.
Utsläppen till omgivningen var mindre än de som tilläts under ett års normal drift. Ingen dog och olyckan anses inte ha orsakat någon personell skada. Medan antalet dödsfall i Tjernobyl, Ukraina, anges till 56.
Orsaken där var att inneslutningsbyggnad saknades och att grafitmoderatorn fattade eld och bränslet förångades och spreds över Europa. Grafit finns bara i reaktorer i öst.
Kärnkraftens risker är rimliga i förhållande till de växthusgaser som sprids vid förbränningen av olja och kol.
Och till dödstalen i trafik och gruvor. I Kina dog fler än 4 700 gruvarbetare förra året. Vi ska respektera kärnkraften. Men undvika att skrämmas med den av okunskap eller av valtaktiska skäl.