Varför bråka om äktenskapet?
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Utredaren Hans Regner tillhör dem som vill använda äktenskapslagen för att bilda opinion för en homosexuell livsstil. Vi menar tvärtom att lagen ska fortsätta ha sitt klassiska norm- och opinionsbildande syfte: att knyta samman mamma-pappa-barn. Detta hör till grunden för vårt parti.
Kristdemokraterna är inte ett parti för ett visst intresse eller en viss samhällsklass, utan ett idéburet parti som tar sin utgångspunkt i kristen människosyn och allmängiltiga etiska värden.
Den mest centrala principen kan personalismen sägas vara. Den innebär att varje människa är unik, oersättlig och genom sitt okränkbara människovärde har vissa rättigheter. Samtidigt säger den att människan är fri, rationell och genom sin förmåga att välja ansvarsfullt också har skyldigheter.
Särskild omsorg behövs om samhällets svaga, inte minst barnen.
Människan är vidare inte enbart en individ eller enbart en del av ett kollektiv. När vi föds kastas vi inte ut i ett tillstånd av radikal individualism, utan föds in i den mest primära formen av samhörighet. Vi blir till både som individuella personer och som medlemmar i en familj.
Detta ömsesidiga beroende är grunden för principen om små gemenskaper. Familjer har tillsammans format samhällen, och livets krav har gett upphov till kyrkor, skolor, företag, yrkes- och fackförbund etc. I detta sammanhang talar vi om subsidiaritet: samhället som icke-hierarkiskt, där varje institution har sitt ansvar och staten inte har rätt att ta maktbefogenheter från de andra.
Bland alla gemenskaper intar familjen en särställning, något FN-deklarationen och Europakonventionen tillsammans uttrycker som att familjen, byggd på äktenskapet mellan man och kvinna, är "den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd".
Detta grundas inte på religion, utan på det faktum att varje barn har ett manligt och ett kvinnligt ursprung. Det är detta unika som äktenskapet utgör ett socialt och rättsligt erkännande av. Normativt handlar det om att den man och kvinna som satt ett barn till världen har ett ansvar att försörja och fostra barnet fram till oberoende.
I modern tid har vetskapen om barnets behov av båda föräldrarna stadgats som en rättighet. Barnkonventionen slår fast att barnet skall ha rätt att, så långt det är möjligt, få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem båda.
Om lagen skulle kalla relationen mellan två män eller två kvinnor äktenskap, skulle den förlora sitt normerande värde som stöd för mamma-pappa-barn-relationen. Saten skulle svika sitt uppdrag att skydda familjen som institution. Att förändra äktenskapet är bara möjligt om vuxnas krav tillåts väga tyngre än barns rättigheter.
När detta lyfts fram i debatten är jag övertygad om att en majoritet av svenska folket kommer ta ställning för att bevara äktenskapet. Vi ser nu i den amerikanska debatten att samtliga presidentkandidater vill göra detta. Långt fler än bara kristdemokraterna tar strid för äktenskapet.
Det är också mot denna bakgrund vi redan i valrörelsen gjorde tydligt: "Äktenskapet, som är den stabilaste samlevnadsformen, ska bevaras i nuvarande form." För oss är detta inte något vi tar lätt på. Det handlar om samhällets grund och framtid.