Små, små språng
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Axelmans "naturen gör inga snedsprång" för tanken lite fel. Vad Leibniz menade var att all förändring i naturen sker (kontinuerligt) gradvis, vilket redan Aristoteles var inne på. Inget i naturen förändras omedelbart till något helt annat.
Detta gäller dock inte matematiskt, för matematiskt måste de minsta beståndsdelarna just göra små (kvantmekaniska) språng för att det (matematiskt) ska finnas rörelse. Dessa momentana "hopp" är dock principiellt så oerhört små (infinitesmala) att kontinuitetsprincipen approximativt fortsatt kan sägas gälla. Att kvantmekaniken sedan för med sig att partikelrörelser kan gå i slumpmässiga riktningar är en annan sak.