Satsa på tillväxt!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Men vänta! Hur är det med förutsättningarna? Det pågår jättemycket mer eller mindre kul saker. Förutom visionsarbetet satsas det på "Varumärket Gotland", "Ny Logga", "Tillväxt Gotland". Till största delen handlar det om ökad turism och fler konferenser på "Wisby Strand". Varför satsar vi inte mer på åretruntboende?
I samband med konsultens Graffman AB arbete med "Varumärket Gotland" konstaterades att det finns två kategorier som i hög grad är benägna att flytta till Gotland. Den ena är 55+ och den andra är småbarnsfamiljer som nu bor i större tätorter. Många med någon anknytning till Gotland, 25-40 år, relativt välutbildade och mycket benägna att bosätta sig på landsbygden. Hur tar vi emot dem? Vilka villkor ger vi dem?
Förutsättningar: Vi inser att en befolkningsökning med automatik genererar ökade skatteintäkter. Ett annan självklart krav är att boendet skall vara attraktivt. Miljön och livskvalitén har vi, det finns bostäder och till viss del arbetstillfällen. Man flyttar dit, där det är trevligt att bo. Finns tillgång på arbetskraft etablerar sig företag. Det skall vi utnyttja. Vi skall locka till oss människor som bistår med arbetskraft som i sin tur skapar förutsättningar för etableringar av företag och nya investeringar. I rådande lågkonjunktur är somliga arbetstillfällen i fara men det finns även möjligheter, inte minst inom tjänstesektorn. Arbeten som kan bedrivas oberoende av fysisk plats om infrastrukturen ger förutsättningarna (vägar, transporter, kollektivtrafik, snabba bredband, mm).
Förutom den goda tillväxten, med ökad skattekraft, krävs förbättrad kommunal service för att skapa den ökade attraktionskraft som i sin tur skapar förutsättningen för den goda tillväxten. Cirkeln är sluten! Men hur är det med den kommunala servicen? Här är den svaga länken! Cirka hälften av dem som flyttar till Gotland vill till landsbygden. Bland småbarnsfamiljer från storstäder föredrar två av tre familjer Gotlands landsbygd. (Varför bearbetar Gotlands kommun inte i högre grad denna tydligt flyttningsbenägna målgrupp?) Vad de inflyttade vill ha är god offentlig service. Tillgång på barnomsorg, skolor, distriktsmottagningar m m. Man är benägen att pendla någon mil till sin arbetsplats men kräver att barnomsorg, skolor och annan samhällsservice finns nära.
Samtidigt går hoten, reduceringarna och avvecklingarna av den offentliga servicen över hela Gotlands landsbygd. Här finns ett uppenbart samband. Det behövs inte fler utredningar och enkäter. Se i stället till att förutsättningar skapas och stoppa nedskärningarna inom den offentliga servicen. Om den kommunala skatten höjs eller sänks med 10 eller 25 öre är i sammanhanget av underordnad betydelse. Spara den enkäten och utredningen!
I dag säger vissa prognosmakare att vår befolkning kommer att minska ytterligare till ner emot 53 000 invånare år 2030. Vad gör vi för att motverka trenden? Hur realistisk är då "Vision Gotland 2025"?
Framåtanda på norr: Eftersom jag bäst känner till villkoren i Fårösund är följande exempel tagna härifrån. Motsvarande torde gälla även för Gotlands övriga landsbygd.
Efter KA3:s avveckling har man i Fårösund med gemensamma krafter och en positiv framåtanda skapat utveckling och hög livskvalitet. Delaktighet och ett respektfullt bemötande är viktigt för att den lokala entusiasmen skall behållas. Osäkerhet och regionala nedskärningar äventyrar den positiva andan. En dräglig offentlig servicenivå som skapar goda förutsättningar och möjliggör tillväxt medför att människor vill bo och verka här.
Mathållningen: Nu finns förslag på att maten till våra gamla, barn i barnomsorgen och eleverna i Fårösundsskolan skall tillagas i Slite. Det nybyggda köket har stor kapacitet och skall därför utnyttjas. Maten skall tillagas, kylas ner, transporteras, förvaras nerkyld och inför måltiderna värmas upp före serveringen. Man skall spara personal genom att t e x de som vårdar våra åldringar och de som arbetar i barnomsorg och skola skall sköta uppvärmning och servering inom ordinarie arbetsuppgifter.
Vi vill ha kvar vårt närproducerande kök i Fårösund. Skälen är, pedagogiska, miljömässiga, arbetsmiljömässiga (ökad arbetsbelastning för bl. a vårdpersonalen) och att vi vill behålla bygdens attraktionskraft.
Brandförsvaret: Enligt förslag i utredning "Räddningsinsats 2008" skall deltidsbrandkåren reduceras genom att räddningsledare och rökdykare tas bort vid station typ "deltid 1+2". Jämställdhetskravet är ett övergripande argument. Problemet är att kvinnor i hög grad inte klarar de fysiska testerna och rökdykarkraven. Trots det finns krav på jämn könsfördelning. Vid insats finns inte motsvarande konsumentkrav. Man är tacksam för snabbast möjliga assistans, gärna med kvinnliga brandmän, men om alternativet är utebliven assistans är valet enkelt. Saknas tilltron till snabba och nära räddningsinsatser tappar vi ytterligare skäl för ökad inflyttning.
Filmfonden: Filmfondens behov av ca 4 miljoner för fortsatt drift av Kustateljén har strukits. Det krävs kontinuerligt medel för att göra de lokala och regionala vinsterna. De genomförda filmproduktionerna har omsatt 345 miljoner kronor (mkr) av vilka 80 mkr direkt stannat på Gotland. Av 18 satsade mkr går 9 mkr tillbaka som direkta intäkter. Det ger ett överskott för Gotland på ca 70 mkr. Härtill kommer den enorma PR-effekt som skapas av att ca 50 miljoner tittare i Europa sett filmerna och TV-produktionerna. Förutom PR-värdet kan den pågående filmutbildningen vid Folkhögskolan i Fårösund fortgå och ytterligare utvecklas.
Tandläkarmottagning: För ett år sedan avvecklades tandläkarmottagningen i Fårösund. Skälet var att fler tandläkare måste arbeta tillsammans för att få socialt utbyte, ökad effektivitet och ömsesidigt kompetensutbyte. Tack vare lovvärt privat initiativ finns nu en tandläkarmottagning i Fårösund.
Högstadiet på Fårösundsskolan: För mer än ett år sedan fastställdes Gotlands nya skolorganisation enligt "Skola Gotland 2008". Sedan dess har Lännaskolan (nu Solklintsskolan) i Slite färdigställts och nu visat sig ha högre kapacitet än elevunderlag eftersom en stor del av upptagningsområdets elever väljer alternativa skolor. Dessvärre uppstår då ett behov som kan lösas genom att eleverna från Fårösundsskolans upptagningsområde tillförs Solklintsskolan. Behåll högstadiet i Fårösundsskolan! Ett mycket starkt skäl är att vi vill behålla barnfamiljerna på norra Gotland. Många tvingas flytta. De orkar inte med skoltransporter på över tre timmar om dagen för barnen. Ett av de starkaste argumenten är att vi skall ha en attraktiv och levande landsbygd.
Slutsats: Trots rådande lågkonjunktur måste förutsättningarna för inflyttande och boende skapas. Att visa besvikelse och förundran över att kommunala skatteintäkter beräknas minska med 73 mkr för år 2009 trots att man satt upp visioner om 65 000 invånare räcker inte. Sambandet är solklart. Det ligger inte i att den kommunala skatten reduceras med vare sig 10 eller ens 25 öre. Fortsätter man samtidigt att försämra villkoren för boende på landsbygden med reducerad offentlig service gör man direkt självmål och hämmar inflyttningen till Gotland. Det räcker inte med en underbar livsmiljö det krävs även en skälig kommunal servicenivå.
Se till att vår deltidsbrandkår, högstadiet och köket behålls och satsa en liten slant på filmen. Allt kommer att ge mångfalt igen även om det inte direkt går tillbaka i respektive kassa. Hjälps vi åt kan vi nå visionsmålen.