Så skapar vi tillväxt som Gotland behöver

Högskolan.  Bör bli mer inriktad mot det gotländska näringslivet, anser Anders Thomasson.Arkivfoto: Ulf Glimfalk.

Högskolan. Bör bli mer inriktad mot det gotländska näringslivet, anser Anders Thomasson.Arkivfoto: Ulf Glimfalk.

Foto: Ulf Glimfalk

Gotland2009-10-15 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Behövs tillväxt på Gotland? För de allra flesta är svaret givetvis ja. Men det tycks tyvärr också finnas en del människor som tror att det inte är viktigt med tillväxt.
Tillväxt betyder olika saker för oss. Det kan betyda ökade skatteintäkter, eller ökad befolkning, eller ökat företagande och så vidare. Alla dessa svar är på sitt sätt riktiga, men för att kunna diskutera denna fråga med gemensamma ingångsvärden så är bruttoregionalproduktens (BRP) utveckling det mest tillämpliga. BRP kan utryckas som summan av de varor och tjänster som produceras i en region.

Gotland har landets lägsta BRP per invånare. Här producerades varor och tjänster för 14,5 miljard kronor (2006), vilket motsvarade 252 000 kr per gotlänning. Det är lägst i landet! Vi har från en 13:e plats 1996 sjunkit till 21:a och sista plats 2006. Detta trots att Gotlands BRP under samma period ökat från 188 000 kr till 252 000 per invånare. Det vill säga en ökning med 34 procent.
Vad säger då denna sifferexercis? Jo, att det inte ens räcker med en liten tillväxt för att hålla jämna steg med vår omvärld. Vi behöver en ökad tillväxt! En utebliven tillväxt betyder i praktiken en kraftfull tillbakagång!

Vilka konsekvenser kan utebliven tillväxt få? Troligt är att vi på Gotland skulle få väldigt svårt att, trots höjda skatter, klara alla de uppgifter som vi idag förväntar oss att kommunen ska ta hand om inom vård, skola och omsorg. Vi skulle med all sannolikhet få en ökad utflyttning och snabbt krympande befolkning.

Om vi är överens om att vi behöver en ökad tillväxt på Gotland, vad behöver då göras för att få tillstånd en sådan utveckling?
Vi behöver öka produktionen av varor och tjänster. För att detta ska ske måste vi skapa de bästa möjliga förutsättningarna för de privata företagen att utvecklas. Det som brukar benämnas "ett gott företagsklimat"! Det ska vara enkelt att driva företag. Ytterst handlar det om att våra statliga och kommunala tjänstemän behöver bli mer serviceinriktade. Vi ska inte sätta ett gott företagsklimat i motsatsförhållande till övriga medborgares intressen. Det måste ligga i varje gotlännings intresse att våra företag får goda möjligheter att utvecklas.

En annan viktig åtgärd är att vårda de företag som vi har. Vissa sektorer inom det privata näringslivet har utvecklats bra, medan andra fått det allt kärvare. Den gotländska industrisektorn har det tungt. Man upplever till exempel att man ibland utsätts för exceptionella krav från naturvårdande myndigheter och organisationer. Man känner ett svagt stöd från de lokala myndigheterna och man upplever att andra näringsgrenar prioriteras av de politiska företrädarna. Detta trots att industrin på Gotland fortfarande sysselsätter tusentals människor.
Vi måste hitta en balans mellan natur- och kulturvårdande intressen och företagens intressen. Dagens situation med en länsstyrelse som har bevarandefrågorna som huvuduppgift och ett mycket litet ansvar för utvecklingsfrågorna är en omöjlig ordning. Detta leder ofrånkomligt till att bevarandeintressena får oproportionerligt stor betydelse och påverkan i beslutsprocesserna och att andra samhällsintressen får stå tillbaks. De lokala organ som är satta att utveckla det lokala näringslivet måste bli bättre på att stötta industriföretagen. Jag tänker då inte i första hand på ekonomisk stöttning.

Vi måste få en utbildningsapparat som jobbar i samklang med näringslivet. Vi ska utbilda människor som kan bidra till att utveckla våra företag eller, inte minst viktigt, bli egna företagare. Utbildningarna bör vara inriktade mot den arbetsmarknad som vi har på Gotland. Även Högskolan bör bli mer inriktad mot det gotländska näringslivet, både vad gäller utbildning och forskning.
Vi ska fortsätta att minska den offentliga sektorn. Det kan bland annat. ske genom en fortsatt privatisering av kommunala verksamheter. Då skapar vi samtidigt nya privata företag. Här har den nuvarande kommunledningen varit framgångsrik, men det är viktigt att det arbetet inte stannar av utan fortsätter i oförminskad takt.

Vi ska fortsätta sänka kommunalskatten för att på det sättet göra Gotland mer attraktivt för nya människor och företag att etablera sig här. För att skapa utrymme för skattesänkningar så måste kommunledningen bli mer återhållsam på utgiftssidan. Man bör överväga behovet av investeringar som leder till belastande åtaganden i form av nya stora driftskostnader.
Vi ska givetvis på alla sätt fortsätta våra ansträngningar med att få människor och företag att flytta till Gotland. Detta kan vi alla bidra till genom ett generöst bemötande i alla lägen, men framförallt från myndighetshåll måste man visa en större generositet.
Detta är några exempel på åtgärder som jag ser som nödvändiga för att skapa en för Gotland nödvändig ökning av tillväxten.
Läs mer om