Så länge det finns människor...
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I dag den 13 februari 2009 ligger snön vit ute. Det är tyst, tomt och kallt. Det finns ingen trängsel i affären eller kö till färjan och inte heller vistas någon på badstranden. I dag är det bara vi åretruntboende som tyst pysslar vid våra hus och gårdar. Barnen är i skolan, en del är på jobbet.
Skolan ja! Det var det som det här brevet skulle handla om. Skolan! På Fårö finns ingen skola kvar, den är nedlagd. För tillfället finns förskola för barn mellan ett och fem år. Det gör ont att se en skola läggas ner. Det gör ont att höra människor prata om att flytta. Vi är inte många kvar nu, barnfamiljer... Inte alls många!
Vi blev lovade en förskoleplats på Fårö förskola över sommaren. Alla vi har barn som blev tvungna att börja i skolan i Fårösund. Många av oss har ju anpassat vårt leverne efter att tjäna våra pengar på turister. Så vi både lever och jobbar på denna lilla ö. Om vi inte får barnomsorg på Fårö, innebär det att våra barn ska skjutsas till Fårösund Fritis. Det innebär att om man ska jobba en åttatimmarsdag så ser barnens dag ut så här:
05.00 kliver upp
05.45 åka till färjan
06.00 går färjan till Fårösund
06.15 lämna barn väldigt snabbt
06.30 färjan till Fårö
07.00 börjar jobbet
16.00 slutar jobba
16.15 åka till färjan
16.30 färjan till Fårösund
16.45 snabb hämtning av barnet
16.30 färjan till Fårö
17.00 hemma för kvällsmat...
Hur sjukt är inte detta?
Jag behöver väl inte förklara mer? Detta säger väl allt.
Vi har bildat en grupp för att försöka hindra en nedläggning av Fårösundsskolans år 7-9. Det skulle innebära en onormalt lång skoldag för våra barn att behöva åka till Slite för att gå i skolan. Det skulle ta ca 2 timmar för mina barn att komma till sliteskolan med buss från Fårö. Och sedan 2 timmar för att ta sig hem igen. Kanske längre tid...
Det är många som kommer att flytta om det händer. Vad händer då med norra Gotland? Vilka tror ni kommer att stanna kvar här då? Kanske några pensionärer? Kanske några som inte har barn som går i skolan...
När min man och jag för 18 år sedan bestämde oss för att bo på Fårö och bilda familj, kunde man inte bo bättre eller leva lyckligare. Vi bodde ju i "paradiset"!
I dag grubblar vi över hur framtiden kommer att te sig. Kommer det att finnas en skola och en barnomsorg som fungerar? Kommer det att finnas jobb?
Det känns som om vi blir motarbetade hela tiden, vi försöker hänga oss kvar med näbbar och klor för att få en fungerande vardag. Denna oro över skolan tar på alla, vi ältar och vi försöker hitta lösningar. När vi hade möte på Träffpunkten i Fårösund så var det inte många som kom. Det var mycket sjukdom då, influensor av diverse slag.
Vi bad Fårö Busstrafik att komma dit och berätta om hur bussframtiden såg ut. Den är ju inte så ljus!
Vi ska inte ha våra gotländska bussbolag till att köra våra barn till och från skolan längre, det tycker i alla fall inte vår kommun. Det ska vara ett fastlandsföretag. Jaha, vad händer då med Fårö Busstrafik? Det avvecklas förmodligen och kanske flyttar de. Liksom vi föräldrar kommer att flytta om skolan läggs ner.
Vad händer då med Fårö? Vad finns kvar om 10 år?
Vad händer med landskapet när bönderna flyttar, när inga betande djur rör sig bland enebuskar och snår?
Vad händer med turismen, när landskapet växer igen och hantverk och service försvinner?