Regeringens energimål bara hälften så ambitiöst som EU:s
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
EU-målet avser bara energieffektivisering som beror på nya styrmedel, medan regeringens mål också inkluderar den energieffektivisering som fortlöpande äger rum i samhället, till exempel till följd av strukturomvandlingar. Skillnaden är helt avgörande. Regeringens mål innebär nämligen att energianvändningen i förhållande till BNP ska minska med 1,7 procent per år. Vilket vid en BNP-tillväxt på 2,25 procent per år innebär att energitillförseln fortsätter att öka med omkring 4,5 procent (28 TWh) till 2020. Den politiska oppositionens mål kan innebära att energitillförseln slutar att öka, men inte mycket mer. EU:s mål innebär däremot att energitillförseln förväntas minska med 12 procent!.Regeringens mål om 1,7 procent är till och med lägre än Energimyndighetens långsiktsprognos som, trots att den helt baseras på befintliga styrmedel våren 2008, innebär att energianvändningen i relation till BNP minskar med 1,9 procent om året. Förnybart.nu - som initierats av LRF, Naturskyddsföreningen och Anders Wijkman - vill att Sveriges energianvändning i relation till BNP ska minska med 4,0 procent per år och att den slutliga energianvändningen ska minska med 20 procent (80 TWh) till 2020.
Det är obegripligt att regeringen slagit fast en nivå som bara är hälften så ambitiös som EU:s, inte minst med tanke på att Sverige har goda förutsättningar att genomföra omfattande och dessutom mycket lönsamma energieffektiviseringar. Energieffektiviseringsutredningen föreslog ett program för effektivisering om 2,4 miljarder kronor per år under perioden 2010-2014. Utöver minskade utsläpp av växthusgaser, skulle resultatet bli att slutanvändarnas årliga kostnader kan minska med cirka 10-12 miljarder kronor. Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen har reducerat den föreslagna satsningen till en åttondel, 300 miljoner kronor om året.
Vi vill att regeringen tar initiativ till ett kraftfullt effektiviseringsprogram för lokaler och bostäder, delvis riktat mot det så kallade miljonprogrammet. Samtidigt vill vi öka stödet till effektivisering inom industri och småföretag. Detta skulle inte bara leda till en minskad energianvändning utan också skapa arbetstillfällen under lågkonjunkturen. Enskilda länder måste visa ledarskap och gå i spetsen för långtgående klimat- och energimål. Sverige har unika förutsättningar för detta ledarskap, och det duger inte att näringsminister Maud Olofssons och regeringens mål är så lågt att det till och med förväntas öka energianvändningen.