Politisk populism om jordbruket i EU-valet
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
FN anser att världens matproduktion behöver fördubblas till 2050. Samtidigt ökar efterfrågan på förnybar energi - från jorden och skogen. Det är en efterfråga som måste mötas; i Sverige, EU och globalt. Det innebär att vi måste utveckla jordbruket globalt och i det sammanhanget är EU en viktig aktör. Det finns ingen motsättning mellan en aktiv europeisk jordbrukspolitik och ett ansvarstagande för utvecklad jordbruksproduktion i världens fattiga länder.
Det bästa vi kan göra för att bidra till att bönder i utvecklingsländerna tar sig ur fattigdom är att sluta upprepa felaktiga påståenden om hur EU:s jordbrukspolitik påverkar jordbruket i världens fattiga länder. Det är grovt missvisande att säga att ett borttagande av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle hjälpa jordbruket i världens fattiga länder. Fakta visar att detta löfte är sant i mycket begränsad omfattning och för ett fåtal länder och jordbruksprodukter. Det som har verklig betydelse för utvecklings- och fattigdomsbekämpning är investeringar i jordbruket i dessa länder. Genom att stödja utveckling som leder till ökad produktion och fungerande marknader kan länderna lyfta sig ur fattigdom.
För konsumenterna har jordbrukspolitiken stor betydelse. I grunden handlar det om att kunna välja livsmedel som producerats med höga miljökrav, bra djuromsorg och till hög kvalitet.
För oss bönder är det givetvis viktigt att veta vilka förväntningar samhället har på oss. Förväntningarna stannar nämligen inte vid kassan i matbutiken. Vi har förväntningar på oss att skapa levande landskap, biologisk mångfald, förnybar energi och livskraftig landsbygd. Vi tar oss gärna an dessa förväntningar, men vi är också medvetna om att det faktiskt kostar pengar. I det sammanhanget har politiken en betydelse.
En snabbavveckling av jordbrukspolitiken på EU-nivå skulle enbart leda till att många länder för en egen nationell politik. Det snedvrider konkurrens och leder till ökad protektionism. I många delar av landet skulle jordbruk försvinna. Vinnare skulle bli det redan mycket konkurrenskraftiga jordbruket i Australien och Sydamerika. För konsumenten skulle det innebära sämre möjligheter att köpa mat producerad med bra djuromsorg och ansvarsfulla miljöregler. Är det en utveckling vi vill se?
Under de senaste decennierna har EU:s jordbrukspolitik genomgått ett antal reformer där marknadsanpassning varit ett ledord vilket är positiv för stora delar av jordbruket. Vi bönder i Sverige bejakar en ansvarsfull marknadsanpassning av jordbruket. Jorden och skogen är resurser som borde användas än mer om vi ska skapa ett långsiktigt hållbart samhälle, oavsett om vi bor i EU, Afrika eller någon annan del av världen. Låt oss ta en seriös debatt om hur vi vill se jordbruket utvecklas. Låt oss slippa förenklad populism i debatten om det framtida jordbruket.