i ett gladare mod, än den dagen man stod
mitt i drivor av snö, och med risk för att dö
skovla vallarna bort, måtte tiden bli kort
då det snöar på ön, var vår dagliga bön.
På vår gata en plog, mellan fallosar drog
när hans resa var klar, vi all snö hade kvar
allting blev bara snett, aldrig maken vi sett!
Kom och se, byråkrat, vi gör nu, fast privat
vad kommunen ej kan, gatan röjer min man
utan lön eller tack. Mannen kom och sa: "Ack
det blev alldeles fel, det är synd om en del
men om en ska bli nöjd, får en annan gå böjd
det är nämndens beslut, inget blir som förut"
Kanske växhuseffekt, fixar mark obetäckt
ingen snö, inget glopp, är två gamlingars hopp
Katastrofen består medan dagarna går
den är ett "experiment", som en granne oss sänt
även gatan * intill, helt fördärva han vill
så jag varnar er nu, både herrar och fru
protestera i tid, och er rusa till strid
annars blir det som här och då sitter ni där!
*Vegagatan
Silvåsgatan i maj 2007