Orsaken till den globala uppvärmningen - och att kretsloppet bryts
Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Under månaden har kristallskiktet legat där på 9 000-12 000 meters höjd. Möjligheten till bildning av lokala bymoln har trots mycket fuktighet i markerna inte blivit mer än några futtiga moln i höjd med Vänge, Roma, Hejde den 7/4 och över Lojsta, Väte den 29/4. Det har kristallskiktet hindrat och avbrutit det naturliga kretsloppet. I ett växthus måste man vattna.
CO2-utsläppet från flygplanen bidrar endast med några få procent, då den gasen är transparant. Det är bra om CO2 också kommer ned under 8 000 meters höjd där inga kvarvarande iskristaller bildas. Det går åt mer bränsle att flyga lägre, men det kan lätt kompenseras med att flyga saktare. Den kortare flygtiden i dag, går till spillo med dom långa väntetiderna på dom stora flygplatserna, på grund av. kontroller och förväntad handel, restaurangbesök, och så vidare.
Fukten från marken stiger ändå och kan ses som ett tunt dis upp till 100 meter. Växterna tvingas att avge massor av vatten för att kyla sig genom avdunstning. Den normala kylningen som utstrålning mot den kalla världsrymden står för, hindras av kristallskiktet, som ett växthusglas på 10 000 meters höjd. Den normala bildningen av bymoln som snabbt utvecklas på dagen så länge det finns fukt från marken som kan stiga upp i "termikblåsor" och bilda bymoln hindras. Bymolnen skuggar marken och kan ge lite regn. Det skulle samtidigt dra igång ytterligare ett kylsystem med vindbyar, som fyller ut för luften som lyfter uppåt.
I april har det dom flesta dagarna varit lite vind. Även kretsloppet med sjöbris och landbris uteblir. Sjöbrisen drar in fuktig luft från havet som kan bilda regnmoln över ön, även vid lokalt väder. Som det varit under april värms den fuktiga luften upp för mycket och stiger högre upp som "torrtermik" så att fukten kondenserar på partiklar högre upp med minusgrader. Det utökar bildningen av "höga tunna moln". Luften är stabil och några bymoln bildas inte.
Så länge marken inte blir för mycket uppvärmd kan yttre vädersystem ge oss regn. Kommer det ett vanligt vädersystem in mot Gotland och marken är uppvärmd, tas fukten upp, av den varma luften över land och passerar över oss utan att det faller något regn på ön.
2007 hade vi det här vädret till halva juni. Då kom det ett kraftfullt vädersystem från Atlanten. Gotland var så uppvärmt att det tog tre dagar innan regnet kunde falla över Gotland, ett stilla regn, cirka 50 mm, över i stort sätt hela ön. Dagarna efter var det normalt väder tills kristallskiktet åter var på plats. Till och med blev det tre lokala åskmoln. Sådana fina regn över hela Gotland får vi normalt inte. 2008 var det likadant, fast något senare och sämre nederbörd. Bymolnen ger normalt spridda regn under våren.
Första Maj 2009 är en fantastisk dag med så högt barometerstånd att kristallskiktet blandas bort, av att luftrörelsen når upp, man såg att det var full sol.
Vatten som iskristaller på 10 000 meters höjd, har den avgjort största påverkan av klimatet på Jorden.
Ingvar Britse.