Ny kärnkraft hjälper inte pappersindustrin
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
mer kärnkraft. Ny kärnkraft hjälper dock inte pappersindustrin. Det är bättre att satsa på
effektivare energianvändning och vindkraft.
Enligt amerikanska bedömningar av bland annat Keystone Institute och Rocky Mountains Institute kostar ny kärnkraft minst en krona per kilowattimme att producera. Det kan jämföras med ny vindkraft som kostar ca 50-60 öre/kWh och kostnaden för energieffektivisering i pappersindustrin, ca 10 öre/kWh, utifrån erfarenheterna från Energimyndighetens s k PFEprogram.
Pappersindustrin kan faktiskt spara mycket el. Vid 2008 års European Energy Efficiency Conference i Österrike redovisade jag möjligheter att spara in ca en tredjedel av svensk pappersindustris elförbrukning 2007, ca 7 TWh. Det handlar bl a om energisnåla pumpar, fläktar och motorer samt energisnål framställning av mekanisk massa. Pinsamt nog har ännu inget pappersbruk köpt en av ABBs supersnåla s k Eff1 plus-motorer, som har 15 % lägre förluster än Eff1-motorer. Energieffektivisering är i själva verket enda säkra sättet för pappersindustrin att sänka elkostnaderna. 2008 har ju lärt oss att ett elöverskott inte sänker elpriserna mot bakgrund av det oligopol som råder på den svenska elmarknaden.
Jag har i Svensk Papperstidning ( 4/2007) slagit vad med alla Sveriges pappersingenjörer om att svensk pappersindustri under överskådlig tid inte kommer att köpa mer el från nätet än vad de gjorde 2006. Ingen har antagit vadet, inte ens Kenneth Eriksson, eftersom det vore ett säkert förlustvad.
Finland satsar på ny kärnkraft, men det har inte hjälpt den finska pappersindustrin, tvärtom.
Finland har under 2008 lagt ned 5 gånger så mycket elkrävande tryckpappersproduktion som Sverige, eller 1,25 Mton årsproduktion jämfört med 0,25 Mton i Sverige. Och slakten i Finland fortsätter även i år. Permitteringsvarslen i Finland har haglat de senaste månaderna.
Kärnkraft inte klimatneutral. Det är en myt att kärnkraften är koldioxidfri. Då bortses från kärnkraftens mycket koldioxidutsläppande livscykel inkluderande uranbrytning och anrikning. Även kärnkraftens avfallshantering kräver en hel del energi. Livscykelanalyser tyder på att ca en tiondel av Sveriges koldioxidutsläpp kan härledas till kärnkraftsproduktionen. Dessutom vräker de svenska kärnkraftverken ut enorma 130 miljarder kilowattimmar i havet varje år, något som också bidrar till klimatets uppvärmning.
Pappersindustrin kan bli självförsörjande på el Om svensk pappersindustri satsar på energieffektivisering och svartlutsförgasning så skulle den i framtiden kunna bli helt självförsörjande på el. Det vore en långsiktigt hållbarare strategi än att förlita sig på den farliga, opålitliga, dyra och ändliga kärnkraften. Uranet kan komma att bli en bristvara redan inom tio år. Iggesunds bruk torde bli det första större bruket i Sverige som kommer att kunna bli helt klimatneutralt, inom tio år enligt aviserade planer.
SCA under Kenneth Eriksson torde däremot bli det sista skogsföretaget som tar ansvar för framtidens hållbara energiförsörjning.