Nordkalks skrämseltaktik
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hur man kan vara neutral och samtidigt hjälpa företaget Nordkalk förtäljer inte IF Metalls starke man och tur är väl det.
Det går nämligen inte.
Toja säger att det troligtvis bli ett regeringsbeslut huruvida det blir ett nytt brott eller inte. Det är intressant och visar också hur företaget/facket tänker spela spelet för att ta hem matchen. Man har bearbetat och tänker bearbeta politiker på olika plan. Här på Gotland vänder sig företaget direkt till de politiska partierna med inbjudan. I brevet orerar Kjell Bärtzner om hänsyn till marken, samarbete, sunt förnuft och en framgångsväg för mänskligheten.
Det är inte små ord man kommer med, man talar om framgångsvägar för mänskligheten när man talar om ett kalkbrott på norra Gotland; som om mänsklig existens står på spel och inte ett företag. Ett företag som dessutom erkänner att råvarufyndigheterna är begränsande, som ingenstans pekar på alternativ till kalken, som inte omformerar sin verksamhet, utan som kör på så länge det går!
Katastrof! säger Toja. Blir det inga brott ska det fixas alternativjobb där de Nordkalksanställda har kompetens, "vi som jobbar på Nordkalk är ute i skiten.Vi måste få hit industrijobb för att vi ska kunna överleva".
Alla som bedriver verksamhet vet att allt börjar med en resurs, en resurs som efterfrågas. Tar den resursen slut, måste man finna någon annan, likvärdig resurs. Vi talar om ett försvinnande fåtal år av mänsklig aktivitet i kalkindustrin, vad ska komma efter? Vilka blir konsekvenserna för känsliga arter och för vårt vatten, faktorer som tar 100-tals år att reparera? Som aldrig kan återställas, hur mycket vi än vill förlita oss på tekniken.
Och då har jag inte tänkt på de gigantiska hål som är irreparabla.
Toja pratar om överlevnad, som om arbetstillfällena som erbjuds på Nordkalk är något unikt för dem som kan arbeta i skiten; men om man kan det, då kan man väl arbeta med nästan vad som helst? Allt annat torde väl vara bättre än att arbeta med skit Toja?
Nu anser hur som helst både facket och företaget att politikerna gjort alldeles för lite för deras kamp att föröda ytterligare marker. Därför inbjuds alla de politiska partierna till enskilda överläggningar med företaget, där man vill diskutera den framtida kalkbrytningen.
Och politikerna ska lyssna till lobbyismen, skrämmas med argument om arbetstillfällen som går om intet, i en redan orolig tid. Att företaget redan varslat på Gotland och minskat både personal och uttag av råvara runt om i Europa kommer det att talas mycket tyst om, troligtvis inte alls.
Med hotet om nedläggning av företaget, kan man effektivt bygga upp rädsla hos politiker, så att de tar kortsiktiga och för Gotlands natur och vatten, ödesdigra beslut. Kommunfullmäktige har redan gått emot sin egen neutrala konsult i ärendet. Dessutom har Naturvårdsverket, SNF, inventerare i området gång på gång i sina rapporter å det bestämdaste avrått att exploatera just det här området. Domen i Miljödomstolen talar också sitt tydliga språk.
Och de som är emot de storskaliga brotten? Som räds vattenbrist, saltintrång och förstörda marker? Bereds de samma möjligheter att uppvakta de enskilda partierna?
Naturligtvis inte, då det är enskilda personer, mindre föreningar eller företagare. Här luktar det företagsfeodalism och det luktar inte gott.